2017 dog 19 gotlänningar av alkoholrelaterad dödlighet, enligt Socialstyrelsens nya siffror. Det gör att Gotland har en betydligt högre alkoholdödlighet än riket i genomsnitt.
– Alkohol sliter ner kroppen långsamt. En topp i siffrorna som den här är skapad under många år, konstaterar Ragnar Östermark, enhetschef beroendeenheten.
Under sex av de tio senaste åren har Gotland legat på topp tre i landet när det gäller den här typen av dödlighet. Dödsorsaken kan vara exempelvis leversjukdom, som orsakats av alkoholmissbruk, eller akut alkoholförgiftning.
Ragnar Östermark har arbetat med beroendefrågor sedan 2006 och har sett en utveckling där rena alkoholmissbrukare har sjunkit något men istället har drogmissbruk ökat och många har ett så kallat blandmissbruk.
– I dag pratar vi nästan aldrig om bara alkohol utan det är ofta läkemedel inblandat, säger han.
Beroendeenheten har under året haft kontakt med närmare 300 personer i behov av hjälp. Tillsammans med de närmare 200 unga missbrukare, som behandlas genom Minimaria, blir det runt 500 gotlänningar som får insatser.
– Jag skulle gissa lågt att det är minst 1 000 personer till på Gotland som borde komma till alkohol- och drogrådgivningen. Men de ser vi inte, säger Ragnar Östermark.
Under årets första sex månader skedde det en stor ökning av placeringarna av missbrukare på Gotland och kostnaderna har ökat med 34 procent sedan förra året. Därför beslutade socialnämnden i juni att stoppa placeringar enligt socialtjänstlagen, alltså en frivillig placering, oftast på ett omvårdnadsboende.
– I dag gör vi nästan inga sådana placeringar utan vi har anpassat verksamheten i vårt eget boende, säger Ragnar Östermark.
Regionens boende har 28 platser där människor som behöver bli alkoholfria kan bo kortare perioder på några månader till mer eller mindre permanent.
– Ett alkoholberoende blir inte alltid bättre av att man åker iväg någonstans. Det kan vara bra ”att åka iväg” för att bryta en missbruksperiod men lika ofta kan det vara bra att vara kvar och arbeta med beroendet i sin vanliga livsmiljö, säger han.
Under det här året har tvångsplaceringarna, alltså LVM, Lagen om vård av missbrukare, ökat från 9 stycken 2017 till 15 i år.
– Det sticker ut och vi har väldigt mycket tvångsvård, men som inte riktigt går att förklara. Det finns ingen särskild drog eller något som orsakar det, säger Ragnar Östermark.
För att en person ska tvångsvårdas krävs det att läget är väldigt allvarligt.
– I klartext handlar det om att man riskerar att dö av fysiska eller psykiska orsaker eller är farlig för någon annan, säger han.