Ansökan är inlämnad av en 23-årig man, som är en av de som dömdes för våldsamt upplopp vid kravallerna i Kärrtorp i december 2013. Enligt Expressen medverkar han även i den nazistiska podcasten ”Mer än ord” på NMR:s hemsida Nordfront.
I ansökan anges att den gäller ett torgmöte där ”viktiga samhällsproblem och ickekonventionella lösningar” ska avhandlas.
Region Gotland har på olika sätt försökt att stoppa NMR:s närvaro i Almedalen. Förra året vägrade regionen att upplåta mark åt NMR, en åtgärd som fick stöd av förvaltningsrätten. Polisen gav dock tillstånd för allmän sammankomst under tre dagar.
Den aktuella ansökan gäller ett torgmöte på Hamnplan klockan 16-19 den 2 juli. Där kommer dock inte mötet att hållas.
– Det är fullt på Hamnplan. Vi kan inte ge tillstånd för fler sammankomster där, men det finns andra platser, säger polisens presstalesman Carina Skagerlind och påpekar att det är svårt för polisen att säga nej.
– Vi registrerar inte vilket parti eller organisation den som ansöker tillhör. Det spelar mindre roll, däremot bedömer vi om platsen ansökan gäller är lämplig och om den sökande dömts för brott tidigare.
Under förra Almedalsveckan inträffade flera incidenter är NMR-anhängare var inblandade. En natt gick ett 20-tal personer runt i centrala Visby och skanderade nazistiska slagord. Fem av dem anhölls misstänkta för hets mot folkgrupp och skadegörelse.
Av de anhållna åtalades två män i 25-årsåldern i november, dock inte för hets mot folkgrupp. Den ene åtalades för att ha misshandlat en kvinna vid Österport, och den andre för att ha försökt hjälpa den andre att fly undan polisen. Händelsen filmades med polisens kamera.
Åtalen har dock inte tagits upp i Gotlands tingsrätt, eftersom domstolen inte lyckats nå de åtalade för delgivning. Huvudförhandlingen i februari ställdes in, och nytt datum är den 11 september.
För polisen är Almedalsveckan en avvägning mellan att skapa trygghet och samtidigt ge människor rätt att utnyttja den grundlagsfästa rättigheten att uttrycka sin åsikt.
– Vi kommer i år att ha flera utredare på plats som bland annat är specialiserade på demokrati- och hatbrott. Detta för att snabbare kunna utreda de brott som eventuellt sker. I brottsförebyggande och trygghetssyfte kommer vi också att ha fler synliga poliser. Förra året jobbades det i högre utsträckning civilt men i år ska synligheten öka, säger kommenderingschefen Christer Birgersson.