"Vi kan inte gå in med pengar varje år skörden blir dålig"

Regeringens miljardstöd till lantbruket efter fjolårets torka täckte bara en bråkdel av förlusterna, men landsbygdsminister Jennie Nilsson tror inte att mer statliga bidrag är lösningen. Hon vill hellre se nya torktåliga grödor.

Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S).

Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S).

Foto: Claudio Bresciani/TT

Almedalsveckan (GA)2019-07-05 09:02

Torkan och de låga grundvattennivåerna bekymrar landsbygdsminister Jennie Nilsson (S). Det var hon som i våras tog initiativ till en kartläggning av vattennivåerna i alla svenska kommuner. Den första rapporten är nedslående. Grundvattennivåerna är lägre än i fjol. Men Jennie Nilsson ser ljuspunkter:

– Nivåerna är lägre men beredskapen är högre. Kommunerna står beredda med insatser, konstaterar hon.

Känner du dig trygg med läget?

– Jag känner mig trygg med beredskapen, säger Jennie Nilsson.

Värst drabbade i fjol blev skogs- och lantbrukare som drabbades av skogsbränder och extremtorka. Regeringen har under året fattat beslut om ersättningar till bönderna på sammanlagt 1,2 miljarder, medan LRF bedömer att skadorna kostade lantbruket mer än sex miljarder kronor.

Kan staten göra mer?

– Vi har gjort mer än man någonsin tidigare gjort vad gäller ekonomisk kompensation. Vi vet ännu inte vad det nya "normala" vädret blir och vi kan inte gå in med pengar varje år skörden blir dålig. Nu måste vi se mer på vad som kan göras för att lantbruket ska klara extremväder. SLU tittar bland annat på grödor som klarar torka bättre och bevattning som fungerar på ett nytt sätt.

När Jennie Nilsson förstamajtalade i Visby lyfte hon frågan om att sluta klyftorna mellan stad och land för att öka likvärdigheten inom exempelvis skolan. Och här handlar det om pengar. Jennie Nilsson vill se en större rättvisa mellan kommunerna.

– De riktade statsbidragen till kommunerna måste utformas så att de blir rättvisa. De mest perifera kommunerna har både tuffare utmaningar och högre skatter. Det är inte rimligt. Det skapar en negativ spiral för folk flyttar inte in om de upplever att skolan inte är bra. I dag kan stora kommuner ha anställda som jobbat aktivt med att bara söka statsbidrag, medan den lilla kommunen ofta har fullt sjå med att bara drifta sin verksamhet. Jag vill införa fler kriterier när våra skattemedel omfördelas. Gleshet kan vara ett sådant, eller de utmaningar som det innebär att vara en ö, som Gotland.

Regeringen har varit tydlig med att fler statliga myndigheter ska utlokaliseras. Får Gotland del av det?

– Det är inte min fråga, men det är viktigt att vi fortsätter det arbete som har påbörjats.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!