Almsjukan upptäcktes på Gotland hösten 2005, och bekämpningen sattes in redan året efter. Fram till i fjol hade över 50 000 träd avverkats och destruerats på ön på grund av dessa problem. Enligt erfarenheter från andra delar av Sverige samt Europa brukar nio av tio almar vara drabbade efter att sjukdomen härjat i en tioårsperiod, men så är det inte på Gotland.
– På Gotland bedöms fortfarande efter tio år endast fem procent av almarna ha drabbats. En rimlig förklaring till det förhållandevis goda resultatet är att de bekämpningsinsatser som genomförts har haft effekt, konstaterar Skogsstyrelsen i en färsk rapport.
Jämförelser görs med Öland där almsjukan slog till något år före Gotland, och där är nu en stor del av almbeståndet drabbat.
Skogsstyrelsens ansträngningar att bekämpa almsjukan på Gotland finansieras till hälften av EU-kommissionen. Projektet avslutas i juni och försök görs nu att ordna mer pengar så att arbetet kan fortsätta.
Skogsstyrelsens skogsskaderapport för Region mitt 2016 sammanställer fjolårets påverkan av sjukdomar, skadedjur, stormar och bränder för öns drygt 4 000 skogsägare.
Den kraftigt växande rådjursstammen pekas ut som ett hot eftersom många nyplanterade hyggen plötsligt drabbades av allvarliga gnagskador vårvintern 2015. På flera hyggen var nästan samtliga plantor påverkade. Situationen bedöms ha blivit än värre under fjolåret.
Kaninstammen har ökat de senaste åren, och även om det finns rapporter om gnagskador på tallplantor kan det inte med säkerhet sägas att de ökat under 2016.
Vid sidan av almsjukan noteras bland annat askskottsjukan, som numera är allmänt utbredd i Stockholms och Gotlands län. Den gör att rötterna dör, vilket leder till att träden välter i storm.
I närheten av Visby har träd med diploida pinea upptäckts. Denna svampsjukdom dödar årsskott och knoppar, och ger drabbade tallar deformerade kronor. Sjukdomen finns främst i sydöstra Europa.
– Den gynnas troligen av klimatförändringarna och kan bli vanligare ju varmare vi får det, uppger rapporten.
Den största skogsbranden i regionen var den i Vänge, som härjade 130 hektar fördelade på ett tiotal markägare.
Skogsägare uppmanas allmänt att agera för att minska risken för olika typer av skador på sina marker.
Röjningar och gallringar är nödvändiga, och stormfällt virke behöver tas om hand i tid.