Peter d’Agnan har dokumenterat bulverket båda ovan och under vattenytan. Här syns okstockar och byggnadstimmer i den nordöstra hörnan av bulverket.
Peter d'Agnan har under lång tid varit intresserad av bulverket i Tingstäde träsk och framför allt av vilken byggnadsteknik som använts för att bygga husen på den fyrkantiga plattformen i sjön. Han har spenderat många timmar av sin fritid med att studera lämningarna i träsket men från och med nästa vecka får han betalt för att forska om husen på heltid när han börjar sin doktorandtjänst på arkeologiska institutionen vid Lunds universitet.
– Att få jobba med det dagligen är verkligen fantastiskt roligt. Och Lund är ju ett så häftigt ställe för vi har ju våra ledande medeltidsprofessorer som sitter där och många av dem som jobbar på institutionen är byggnadsarkeologer. Bättre än så kan det inte bli, säger Peter d'Agnan.
Under minst fyra år framåt ska han jobba på sin doktorsavhandling om tidig medeltida träbyggnadskultur i Östersjöregionen.
– Det kommer att bli fler undersökningar, fler dykningar, vi kommer att ta dendrokronologiska prover på husen från bulverket. I stället för att tala om vad bulverket var för något, kommer jag att undersöka vad det var man försökte bygga år 1134, ur hantverksmässig och byggnadsteknisk synvinkel, säger Peter d'Agnan. Han fortsätter:
– Här har vi alltså hela hus. Vi har syllar, vi har dörrar, vi har väggplank, takstolar, vi har hela huset. Bara genom att dokumentera det kommer vi att få otroligt mycket jämförande kunskap som andra forskare kan fortsätta med runt hela Östersjöregionen.
Peter d'Agnan berättar att han även ska genomföra flera olika sidoprojekt, som att göra dateringar av de olika äldsta byggnadsdelar som finns på Gotland. Det är av den anledningen vi träffar honom i Alskogs kyrka. För i kyrkans torn finns en vägg av resvirke, en byggnadsteknik som försvann under tidig medeltid. Peter d'Agnan tror att det är återanvänt virke, kanske från en stavkyrka. Nu ska bräderna dateras med hjälp av dendrokronologiska prover. Genom att jämföra resultatet med liknande prover från husdelar vid bulverket hoppas han kunna få mer kunskap om gamla byggnadstekniker.
– Det finns fyra sådana här resvirkeskonstruktioner i våra medeltida kyrkor och det riktigt märkliga är att de inte har blivit daterade. Men allting pekar på att de är jätteålderdomliga, säger Peter d'Agnan.
Peter d'Agnan hoppas att dateringen av byggnadsmaterialet i bland annat Alskogs kyrka ska komma till nytta i forskningen kring bulverkshusen.
För ett otränat öga ser det bara ut som gamla plankor, förutom att de är dekorerade med cirkelornamentik. Men Peter d'Agnan lägger märke till flera saker som han tycker är intressanta. Till exempel hur virket är hugget.
– Det man kan se är att det är hugget med en helt annan yxa i ytterkanten, en mycket mindre yxa, på ett sätt som kallas sprätthuggning. Sedan kan man se att det är omhugget med en bila på ett mer ”modernt” sätt.
I släpljus kan man tydligt se märkena efter yxan.
Han kan också se att plankorna en gång varit tjärade på ena sidan, vilket tyder på att det varit en yttervägg. Annat han noterar är att plankorna växt i olika skogar.
– Det kan man se på årsringarna, här syns mitten på trädet, här har det vuxit snabbt från början och sedan långsammare. På den andra syns att det har vuxit sakta från början, säger Peter d'Agnan.
Cirkelornamentik förekommer rikligt under vikingatid och första halvan av medeltiden, berättar Peter d'Agnan.
Resultatet av de dendrokronologiska proverna på virket från kyrkorna kommer att finnas med i Peter d'Agnans avhandling som förhoppningsvis blir klar om några år. Men redan nästa år hoppas han att kyrkornas församlingar kan få ta del av vad han kommer fram till.
–Det ska ges föreläsningar för medlemmarna i flera församlingar, så det kommer ut och blir lite populärt och folkligt. Det ska bli jätteroligt.