Intresset och behovet av att hitta alternativa energilösningar började redan för över 30 år sedan. I början av nittiotalet köpte han två vindkraftverk och några år kring millennieskiftet arbetade han på Vindkompaniet i Hemse.
– Är man lantbrukare och tekniskt intresserad ligger det ganska nära tillhands, säger Magnus om drivkraften bakom klimattänket.
– Speciellt biogas eftersom det omvandlar organiska avfalls- och restprodukter till grön energi och biogödsel och därför sluter kretsloppet på ett oslagbart sätt, berättar han vidare.
Sedan ett antal år tillbaka har Magnus sålt vindsnurrorna för att kunna satsa på biogasen som han tillsammans med engagerade medarbetare och samarbetspartners byggt upp under drygt tio år – BroGas som producerar biogas och Biogas Gotland som förädlar och säljer den som fordonsgas.
Vägen hit, resan med Biogas Gotland och BroGas som bildades 2008 respektive 2010, har förstås inte varit spikrak. Han får ofta höra att "det är för dyrt att tanka biogas på Gotland".
Detta trots att biogasen på Gotland sedan en tid tillbaka är billigare än många aktörers motsvarande produkt på fastlandet, berättar Magnus:
– Förutom en kort period under coronakrisen är därtill biogasen på Gotland alltid billigare än bensinen, just nu betalar man cirka två kronor mindre för motsvarande energimängd, berättar Magnus.
Även om försvarstal och lobbyverksamhet tillhör vardagen med biogasen, gör han det gärna.
– Det är kul, annars hade jag inte hållit på. Extra roligt är det tack vare att jag har förmånen att utveckla och driva verksamheten tillsammans med ett fantastiskt duktigt och engagerat driftteam och nätverk av samarbetspartners.
Och Magnus hoppas att han får fortsätta länge till – för det finns oändliga möjligheter med biogasen. Som att använda sig av den för att ta upp koldioxid och lagra det i marken.
Han berättar att tekniken för detta, samt för flera andra användningsområden för biogasen, redan finns. Det handlar om en marknad – och en vilja – som ännu inte riktigt infunnit sig, men som han tror kommer.
– Om vi till exempel använder biogasen för att binda och lagra koldioxid blir biogasen ännu bättre än klimatneutral, och det är så vi behöver tänka nu. Det är för sent att "bara" minska våra utsläpp, vi måste fånga upp dem om vi ska nå klimatmålen och kunna göra skillnad.
Att i princip enbart fokusera på elbilar, vilket de flesta politiker förespråkar, är inte bra för snabbast möjliga energiomställning, menar han.
– Elen är absolut en viktig del av fordonsflottans omställning, men vi ska dock komma ihåg att batterierna ännu så länge inte är klimatneutrala, och cirka 65 procent av världens elproduktion är fortfarande fossil. Biogas, som är helt fossilfritt, måste samverka med el och andra förnybara alternativ för att nå de klimatmål som finns – även för fordonsflottan.
Under 2021 har Magnus Ahlsten belönats för sitt arbete med biogas, bland annat med Svebios Jan Häckner-stipendiet. Nomineringen till årets gotlänning 2021 är mycket hedrande – men också otroligt överraskande – säger han:
– Även om jag har svårt att förstå det; detta känns väldigt förvånande, så är det hedersamt. Att vinna skulle vara ett erkännande för hela klimatomställningen, om inte annat.
Juryns motivering lyder: På den svåra vägen att ställa om till ett mer hållbart samhälle behövs personer som går före och visar vägen. Magnus Ahlsten har gjort detta länge. Som entreprenör inom biogasbranschen har han bidragit till Gotlands väg mot en grönare framtid.
Transporter på land och till sjöss kan nu drivas av lokalproducerad biogas, och även den gotländska industrin drar nytta av innovationstänket.
Magnus är en drivkraft för regional utveckling och energiskifte från fossilt till förnybart, och har även under 2021 uppmärksammats nationellt för sitt engagemang i miljöfrågor.