Berlin, 29 april 1945. Nazisternas dröm om det Tredje riket ligger i spillror, liksom Europas städer. Mellan 50 och 60 miljoner människor har fått sätta livet till under det knappt sex år långa världskriget, den blodigaste konflikten mänskligheten skådat.
Tysklands öde är beseglat. I väster avancerar de allierades styrkor medan huvudstaden ringats in av 2,5 miljoner sovjetiska soldater. På gatorna i centrala Berlin för en blandning av elitsoldater, snabbutbildad milis och barnsoldater en ojämn kamp mot Röda armén. Ett av de viktigaste målen är det symbolladdade Rikskansliet. Här, 12 meter under marken, ligger Führerbunkern, sedan en tid Adolf Hitlers bostad. Den 56-årige diktatorn är nedbruten både fysiskt och psykiskt.
Han lider av Parkinsons sjukdom och ena armen är skadad efter att hans egna officerare året innan försökt döda honom i ett sprängattentat. Kriget är förlorat.
I en snabb vigselceremoni gifter sig Hitler med sin älskarinna Eva Braun. Strax efter kallar han till sig sin sekreterare för att diktera sitt testamente för henne.
Här finns diktatorns sista tankar om sin, som han ser det, insats för Tyskland. Här finns uppmaningar till befälhavarna att fortsätta kämpa för nationalsocialismen och nationen in i döden. Han påstår att han aldrig önskat ännu ett världskrig mot England och Amerika, kriget skyller han i stället på judarna. Själv försökte han till och med mäkla fred tre dagar efter att kriget mellan Tyskland och Polen bröt ut hösten 1939, hävdar han i testamentet.
Han förklarar vidare att Hermann Göring och Heinrich Himmler utesluts ur partiet eftersom de varit illojala mot honom.
– De har gjort oreparabel skada på hela nationen genom att i hemlighet förhandla med mina fiender. De har också olagligen försökt ta kontroll över staten.Hitler avslutar med att utnämna en ny regering av, som han skriver, ”respektabla män” som med alla medel ska fortsätta kriget.
Dokumentet består av tio sidor maskinskriven text på tyska, undertecknat av Hitler och flera vittnen ur nazisternas toppskikt, klockan fyra på morgonen 29 april 1945. Dagen efter tog Hitler sitt liv, och drygt en vecka senare kapitulerade Tyskland.Fyra decennier senare nådde en kopia av testamentet gotlänningen Bengt Andreasén.
Han skaffade samtidigt det sista desperata telegrammet som skickades från Führerbunkern, kvällen 29 april. Där frågar Hitler en av sina befälhavare hur långt de styrkor nått, som Hitler inbillade sig skulle komma till Berlins undsättning.
– Jag var historiskt intresserad och köpte några handlingar av en samlare i Stockholm 1985. Papperen har jag sedan dess förvarat på ett säkert ställe, uppger Bengt Andreasén.
GT berättade om Havdhemsbon dokumentsamlingar redan för drygt tio år sedan. Då gällde det Hitlers skriftliga order där han startade det andra världskriget.
Dokumentet skickade han senare till Lofoten krigsminnemuseum. Samma museum har nu visat intresse för Adolf Hitlers testamente, och Bengt Andreasén har beslutat att skänka även dessa papper.
– Visst har jag känt stolthet över att äga detta. Det är ju ett spår efter ett mycket stort historiskt skede, och det här är i princip Hitlers sista ord.
Trots att Bengt Andreasén haft dokumenten i sin ägo i tre decennier är det ändå i sin ordning att skiljas från dem nu, anser han.
– Jag tycker att ett sådant dokument hör hemma på museum där det kan bli tillgängligt för fler. Det är oerhört viktigt att den här delen av vår historia lever vidare, för vi får aldrig glömma vad Adolf Hitler ställde till med, fortsätter han.
Bengt Andreasén betonar hur betydelsefullt han anser det vara att nya generationer kan sin historia, annars riskerar gamla misstag att upprepas.Och kanske kan hans gamla dokument hjälpa till att sprida kunskap, förstå och minnas. Militärhistorikern Lars Gyllenhaal blir mycket intresserad när GT kontaktar honom om testamentet, som alltså påstås vara upprättat i Führerbunkern strax innan Hitlers död. Förvanskning och förfalskning av historiska skeenden och föremål är inte ovanligt, och kan göras av exempelvis propagandaskäl såväl som av ekonomiska. Men Lars Gyllenhaal ser ingen anledning att ifrågasätta uppgifterna om att den tyske diktatorns sista vilja skulle nedtecknats strax innan slutet. – Att Adolf Hitler upprättade dels ett privat och dels ett politiskt testamente får nog anses vara fakta, säger han.