Här skrivs det ut mest antibiotika

Den gotländska sjukvården fortsätter att skriva ut mest antibiotika i landet, visar nya siffror. "Det är inte så rolig läsning", säger smittskyddsläkare Sven Montelius.

Smittskyddsläkare. Sven Montelius på smittskyddsenheten på Visby lasarett.

Smittskyddsläkare. Sven Montelius på smittskyddsenheten på Visby lasarett.

Foto: Henrik Radhe

Antibiotikaressistens (GA)2017-05-15 05:00

Ny statistik som sammanställts av Folkhälsomyndigheten visar att Gotland är det län i Sverige där det skrivs ut mest antibiotika sett till antalet invånare. Dessutom har recepten ökat med fyra procent på bara ett år. Det är tvärtemot de nationella målen, som syftar till att få ner antibiotikaanvändandet.

– Det här är inte så rolig läsning, säger Sven Montelius, som är smittskyddsläkare hos Region Gotland.

Även tidigare har Gotland legat i topp när det gäller att skriva ut mest antibiotika, men i takt med att andra landsting har minskat så har Gotland hamnat på en förstaplats på den föga smickrande listan.

– Varje månad sedan i november har man skrivit ut fler antibiotikarecept än tidigare. Men i april har trenden vänt så nu har man skrivit ut färre recept, säger Sven Montelius.

Under flera års tid har ett informationsarbete pågått där Strama-gruppen, som står för "samverkan mot antibiotikaresistens", besökt vårdinrättningar för att prata med personal.

– Sedan har vi inte riktigt kunnat analysera vad det beror på att det ökar så pass mycket. När andra landsting minskar så har vi ju inte lyckats med det på Gotland, säger Sven Montelius och fortsätter:

– Det vi får göra att oförtrutet arbeta vidare med att informera, för vi tror ju inte att gotlänningar skulle behöva mer antibiotika än vad man skulle behöva på fastlandet.

Han kan bara spekulera i varför Gotland ligger så dåligt till. En orsak skulle kunna vara att personalen byts ut ofta.

– Vi har ju för få läkare i primärvården, som har lång erfarenhet, och som är fast anställda. Det är många vikarier och det är inte omöjligt att det spelar in. Det är lättare när man har vana och känner sina patienter, att låta bli antibiotika när den inte behövs, säger han.

Under vinterhalvåret drabbades Gotland ovanligt hårt av RS-virus och influensa och även om dessa sjukdomar inte botas med antibiotika så kan det vara möjligt att en del av ökningen förklaras av det.

– Det ger en del komplikationer. Man kan till exempel få lunginflammation efter en influensa och då behöver man ju ha antibiotika. Det har vi inte lyckats analysera, men det kan vara en komponent i det här, säger Sven Montelius.

Anledningen till att sjukvården ser det som angeläget att minska antibiotikaanvändningen är att bakterier blir resistenta och det påverkar möjligheten att kunna behandla i framtiden. Sven Montelius kallar det för "det största hotet mot modern sjukvård". Även om få patienter själva insisterar på att få antibiotika vid sina läkarbesök, så gäller det för både sjuka och läkare att arbeta för en minskning.

– Undvik att få antibiotika som inte hjälper. Man måste acceptera när doktorn säger ”det här läker ut lika fort utan antibiotika”, säger Sven Montelius.

Antibiotika

Läkemedel, så som penicillin, används för att behandla infektioner som orsakas av bakterier. Infektioner som beror på till exempel virus eller svampar botas inte med antibiotika.

Överdriven användning av antibiotika har gjort att vissa bakterier har blivit motståndskraftiga, resistenta, mot en eller flera sorters antibiotika. Ökad antibiotikaresistens kan göra att vissa infektioner kan bli svåra att behandla eller inte kan behandlas alls i framtiden.

Recept av antibiotika per 1 000 invånare

Gotland: 342

Riket: 314

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!