Ett sensationellt fornfynd från 1100-talet – eller någon sentida kopia? Det är vad Riksantikvarieämbetet hoppas kunna klarlägga inom en snar framtid, när det gäller en svart schack-springare som finns i Gotlands Museums ägo.
Spelpjäsen är till sin utformning mycket snarlik de världsberömda Lewispjäserna, som finns på British Museum och den skotska motsvarigheten i Edinburgh. De hittades i Uig på ön Lewis, Yttre Hebriderna, 1831.
I våras fick Olle Gibson, tidigare kultursekreterare på Gotland, syn på den nu aktuella spelpjäsen vid ett besök på ”Toggas” antikhandel, vid infarten till Visby flygplats. Han överlät den till Gotlands Museum för att kunna få den undersökt av Riksantikvarieämbetet, RAÄ, som inte utför uppdrag åt privatpersoner.
Nu har Tom Sandström på RAÄ gjort inledande optiska analyser. Och man kan säga att det står och väger. Mycket talar för att pjäsen verkligen är historisk, men det finns också omständigheter som talar emot.
– Det finns spår av kalcium och svavel på den, som när något är tillverkat av gips. Det gör att man kan vara lite skeptisk. Men samtidigt saknas andra spår efter att den skulle ha gjutits, säger han och tillägger:
– Vi behöver göra djupare undersökningar med svepelektronmikroskop för att kunna analysera fler grundämnen i strukturen.
Han vill också undersöka pjäsen med FTIR, ett instrument där man använder infraröd strålning.
Analyserna väntas bli klara före årsskiftet.