Kvinnorna tar plats i räddningstjänsten

Antalet kvinnor i räddningstjänsten blir fler. Nyligen anställdes tre nya och förra veckan inträffade en historisk dag på Hemse brandstation då två kvinnor för första gången tjänstgjorde samtidigt.

Emilia Krook visste redan när hon gick på gymnasiet att hon ville bli brandman. "Jag vill hjälpa andra. Det är ett fysiskt yrke där man aldrig vet vad som ska hända. Det gillar jag", säger hon. Just nu är hon den enda heltidsanställda kvinnan och hon vill få en mer blandad arbetsgrupp.

Emilia Krook visste redan när hon gick på gymnasiet att hon ville bli brandman. "Jag vill hjälpa andra. Det är ett fysiskt yrke där man aldrig vet vad som ska hända. Det gillar jag", säger hon. Just nu är hon den enda heltidsanställda kvinnan och hon vill få en mer blandad arbetsgrupp.

Foto: Eleonor Svensson

Arbetsmarknad (GA)2019-01-28 08:28

Räddningstjänsten är en mansdominerad arbetsplats, men det håller på att förändras. Tre kvinnor har nyligen blivit deltidsbrandmän och nu finns det tio kvinnliga brandmän på ön.

– Det är super, superkul, säger Liza Vikström, deltidsbrandman i Hemse som då och då hoppar in heltid.

Men kvinnorna utgör fortfarande en liten andel av de ungefär 160 heltids- och deltidsbrandmän som finns på Gotland.

I onsdags var första gången någonsin som Hemse brandstation bemannades av två kvinnliga heltidsbrandmän – Emilia Krook och Liza Vikström.

– Jag tror att det ligger i tiden. Räddningstjänsten jobbar aktivt för att locka tjejer. Ju fler vi är desto lägre blir tröskeln, säger Liza Vikström.

För tillfället är Emilia Krook den enda kvinnliga heltidsanställda brandmannen, fram tills nyligen var de två, men hennes kollega flyttade till fastlandet. Hon har alltid känt sig välkomnad av kollegorna men ser gärna se en mer blandad arbetsgrupp.

– Det är roligt när det kommer fler tjejer. Man får kanske det här omklädningsrumssnacket som man inte har annars, säger hon.

Utöver att fler kön tillför något på arbetsplatsen så uppskattas det av gotlänningarna.

– Det är alltid ett bra bemötande och positivt att jag som kvinna är med, säger Emilia Krook.

Liza Vikström tycker sig också ha sett att medborgarna uppskattar det.

– När vi åker på sjukvårdslarm och det är en kvinna i behov av hjälp och brandmän stormar in i sovrummet mitt i natten så upplever i alla fall jag att hon ofta har lättare att vända sig till mig, säger hon.

Ingen av de två kan komma på något negativt med att vara kvinna i yrket. Det pratas ofta om de fysiska kraven som ställs på brandmän, men Liza Vikström tycker inte att det ska avskräcka någon från att söka.

– När det gäller testerna så tycker i alla fall jag att det handlade mer om kondition än styrka. Vi brandmän är inga övermänniskor. Om du tränar tre eller fyra pass i veckan så fixar du det här, säger hon.

Jämställdhet i räddningstjänsten

Andelen kvinnor inom kommunal räddningstjänst i Sverige var 2016 4,5 procent. Det är en långsam ökning från 2014 då siffran var 3,8 procent.

Bland deltidsanställda var andelen kvinnor 5,9 procent.

MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, arbetar aktivt med att få fler kvinnor. Enligt myndigheten själv är resultatet att antalet kvinnor ökat något men ökningen går mycket långsamt.

Den tvååriga SMO-utbildningen (Skydd mot olyckor) antog hösten 2018 117 personer till utbildningen, av dem var 24 kvinnor och 93 män.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!