Ovisst när Arbetsförmedlingen måste banta

I veckan kom beskedet om att nästan var tredje anställd varslas när Arbetsförmedlingens budget krymper. På kontoret i Visby lever man i ovisshet samtidigt som det dagliga arbetet rullar på.

Tina Ersson har arbetat med Elzbieta Petersen i 25 år. I dag är hennes sista arbetsdag innan pensionen. "Jag tänker på alla mina kollegor. Det är hemskt det här tycker jag", säger hon.

Tina Ersson har arbetat med Elzbieta Petersen i 25 år. I dag är hennes sista arbetsdag innan pensionen. "Jag tänker på alla mina kollegor. Det är hemskt det här tycker jag", säger hon.

Foto: Henrik Radhe

Arbetsmarknad (GA)2019-02-01 10:45

Några dagar efter beskedet om att Arbetsförmedlingen varslar 4 500 personer, det vill säga var tredje anställd, vet fortfarande ingen hur detta kommer att slå mot Visbykontoret och dess anställda. Inte heller vad detta kommer att innebära för regionen.

Klockan 9 på onsdagsmorgonen kablades nyheten om varslet ut över hela landet. Samtidigt samlades personalen på Arbetsförmedlingen i Visby för ett stormöte.

– Vi visste att det skulle komma, men då fick vi siffran. Alla reagerar på olika sätt. Personligen tycker jag att det känns overkligt, säger Sirie Fosselius, arbetsförmedlare och vice ordförande i fackförbundet ST:s klubb.

Hur varselbeskedet påverkar verksamheten på Gotland kan ledningen inte svara på än.

– Nu ska vi ha täta möten. Det är viktigt att få tolka och reagera tillsammans. Ovissheten är tärande och gör lite olika saker med oss människor, säger Tina Ersson, biträdande enhetschef för Arbetsförmedlingen på Gotland.

Ingen vet vilket uppdrag Arbetsförmedlingen kommer att ha i framtiden, men det finns förslag på att fler privata aktörer ska ta över en del av det.

Sirie Fosselius och hennes kollegor försöker jobba på med sitt dagliga arbete.

– Vi vet inte riktigt hur vi ska hantera frågor från arbetsgivare och de som vi är till för. Vi vet inte vad som händer, säger hon.

På Arbetsförmedlingen är personalen dock van vid att styras av politiska beslut. Tina Ersson som har jobbat där i 30 år har hunnit vara med om många omvandlingar.

I enligt ett inlägg i DN debatt på onsdagen, skrev regeringens särskilda utredare Cecilia Fahlberg, i samband med Arbetsmarknadens slutbetänkande om de många förändringarna:

”Regeringens styrning av Arbetsförmedlingen – oavsett politisk färg – har genom åren karakteriserats av hög detaljeringsnivå, kortsiktighet och ryckighet. Arbetsmarknadspolitiken framstår som alla regeringars favoritområde, vilket resulterat i ett illa hopsytt lapptäcke av uppdrag för Arbetsförmedlingen”.

Moderaten Andreas Unger, nytillträdd ordförande för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, vars parti står bakom den nya, tuffa, budgeten, är i grunden positiv till förändringarna.

– För de anställda på Arbetsförmedlingen är det jättetråkigt – det är aldrig kul när det varslas människor, men tittar vi på förändringen i stort tror jag att det är bra. Den reform som man har drivit igenom för att förändra Arbetsförmedlingen, behövs, säger han.

Samtidigt vet han lika lite som någon annan vad reformeringen av arbetsförmedlingen kommer att innebära lokalt här på ön.

– Det vi har fått veta är att regionen får ett utökat ansvar, säger han.

Det kan enligt honom exempelvis handla om att utbildnings- och arbetslivsförvaltningen får ett större ansvar för att se till att personer som inte har gymnasie- och högskolebehörighet, får det. Något som han välkomnar.

– Vi skulle kunna använda den organisation vi redan har och höja kompetensen inom de områden där vi redan gör det här, säger Andreas Unger, som även menar att det ger större möjligheter att samverka med näringslivet.

– Som det är nu får vi bara placera personer i regionens regi, det här innebär att vi skulle kunna göra placeringar även hos företag och andra.

Det finns dem som varnat för att kraftiga nedskärningar av Arbetsförmedlingen kommer innebära att en större börda landar på kommunerna och då inte minst på socialförvaltningens budget.

– Det finns en stor risk för det, men den analysen har vi inte kommit till än, säger Andreas Unger.

På Gotland tillhör Folkuniversitetet de underleverantörer som Arbetsförmedlingen redan i dag använder sig av för "Stöd och matchning", en arbetsmarknadsåtgärd som infördes 2014.

Mats Ladebäck, som jobbar med de här frågorna på Folkuniversitetet, menar att de nya direktiven för Arbetsförmedlingen egentligen inte innebär någon riktig kursändring.

– Det här är inget nytt, det har pågått i många år och nu växlar man upp, säger han och fortsätter:

– Jag tror att vi kommer att få in fler underleverantörer, både nationella och internationella. Det är både på gott och ont, det finns många lycksökare. Just när priset får styra blir det väldigt "risky". Man måste sätta ner foten och ställa krav på kvalitet.

Besparingarna kommer att innebära att kontor runtom i landet får stänga. Tina Ersson tror inte att det skulle gå så långt på Gotland.

– Det känns otroligt långsökt om de skulle ta bort vår närvaro här, men hur vi ska finnas kvar vill jag inte spekulera i, säger hon.

Arbetsförmedlingens besparingar

Moderaternas och Kristdemokraternas budget, som med stöd av SD klubbades igenom innan jul, i kombination med Januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Centern och Liberalerna, får stora konsekvenser för Arbetsförmedlingen.

I år ska myndigheten spara motsvarande 800 miljoner kronor, jämfört med 2018, på förvaltningsbudgeten, där personalkostnader ingår. Samtidigt bantas budgeten till programinsatser för arbetssökande med 4,5 miljarder.

Arbetsförmedlingen har i dagsläget cirka 13 500 anställda och 430 konsulter. Runt om i landet finns 242 arbetsförmedlingskontor. Arbetsförmedlingen i Visby är Gotlands enda med 45 anställda.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!