Listan på vad Frans Brozén fyller sina dagar med kan göras oändligt lång. Bland annat odlar han ekologiska grönsaker, jordgubbar och potatis som han säljer i sin gårdsbutik i garaget till huset bredvid Fårö kyrka. Han har ett 40-tal lammtackor som ska få ungar under året. Han driver Solhaga camping tillsammans med sambon Gunilla. Han är ordförande i Fårö utveckling AB...
Utöver det har han en ”hel drös” andra förtroendeuppdrag, är politiskt engagerad, hjälper till att driva moderns gård i Dalhem samt engagerar sig för flera av de asylsökande som kommit till Gotland de senaste åren. När man träffar 57-åringen är det ganska naturligt att ställa frågan hur han egentligen hinner med allting.
– Man hinner. Alla hinner, bara man har folk som hjälper en att fokusera på det man är bäst på. Men det är klart, sommartid så är det knappt att dygnets 24 timmar räcker till annat än arbete, säger han.
Frans Brozén har spenderat uppväxten och ungdomsåren i bland annat Visby, Väte, Stockholm och Dalhem. Sedan 1992 är han dock bosatt på Fårö.
Det var kärleken som lockade honom till ön i norr, men även efter att den slocknat blev han Fårö trogen, och fann så småningom en ny kärlek i Gunilla. Prästgården där han bor med Gunilla, hund och katt är den bostad han bott längst i under sitt liv.– Kärleken till Fårö, människorna som bor här samt historierna om ön är stor. Jag vill verkligen arbeta för att göra det lättare för människor att leva här.
Idéerna och planerna för hur han vill utveckla Fårö är många. Han vill göra cykelväg från färjeläget i Broa, han vill se till att det byggs ett pensionärsboende och han vill rädda de träsk som finns på ön.
– Jag känner inte att jag är klar än. Det finns så otroligt mycket jag vill göra, så jag har inte tänkt flytta över vägen ännu på ett tag, säger han och pekar mot kyrkogården ett 50-tal meter bort.
I kombination med allt annat han engagerar sig i är en stor anledning till att han nu är nominerad till Årets gotlänning den fest för öns lantbrukare på Wisby strand som arrangerades i november. En fest som Frans Brozén var hjärnan bakom.
– Sommaren var fruktansvärt tuff för mig. Jag arbetade 24 timmar sju dagar i veckan för att få allt att fungera, och då var jag ändå inte värst drabbad. Därför började jag prata med kollegor och LRF om att göra någonting. Många var bekymrade, och jag kände att alla behövde något positivt att tänka på, säger han.
Festen arrangerades av LRF Gotland och blev en stor succé.
– Jag har fått mycket ryggdunkningar efter det, och jag är så glad att LRF tog det i mål på ett så bra sätt som de gjorde. Det blev otroligt bra och vi hade väldigt roligt tillsammans.
Frans Brozéns spontana reaktion kring det faktum att han kan bli Årets gotlänning är att det är ”skumt”.
Du var inte beredd på att bli nominerad?
– Varför ska jag vara beredd på det? Det är inget jag förväntat mig alls, men det är såklart hedrande att folk tycker att man gör någonting bra.
Vad skulle det betyda för dig att bli Årets gotlänning?
– Det är en bra fråga. Det skulle vara en inre glädje och väldigt hedrande. Samtidigt gör jag ju ingenting ensam, och vore ingenting utan familj, vänner och styrelsekamrater som finns vid min sida. Skulle jag vinna så skulle jag göra det tillsammans med dem.