I början av januari år 2008 kom de fem första ensamkommande flyktingpojkarna till Gotland som fick flytta in på det första tillfälliga Haimaboendet i Visby. Något år senare öppnade det andra boendet, och i samband med det började Magnus Björk arbeta som föreståndare. Då fanns inget tvång för kommuner att ta emot flyktingar utan Region Gotland hade på eget initiativ tecknat avtal med Migrationsverket.
– Min känsla är att det var ett ideologiskt beslut från politikerna, det var det rätta att göra och man ville hjälpa till. Redan då fanns ett stort engagemang på Gotland, inte minst från Röda Korset och Rädda Barnen, berättar Magnus Björk, som i dag är enhetschef för avdelningen för ensamkommande barn och unga på regionen.
Som flest fanns elva Haimaboenden på Gotland och år 2016 kom över 200 ensamkommande till Gotland. Nu, efter att boendet i Fårösund stängt, finns endast två kvar. Det finns 64 platser på boendena men alla platser är inte fyllda. Till sommaren kommer ett 50-tal boende att finnas kvar.
– Det känns tungt och svårt. Det är många kompetenta medarbetare som får sluta och många ungdomar som vi arbetat med en längre tid är inte kvar, säger Magnus Björk.
På onsdagen uppmärksammades att det är tio år sedan det första boendet öppnade. På Fenix ungkulturhus i Visby samlades både nuvarande och före detta personal och boende, för att blicka tillbaka mot "tillsammansresan" de gjort – både de roliga och svåra stunder som varit.
En av deltagarna var Faiz Nazari, som kom till Gotland från Afghanistan den 11 december 2015. Efter en kort tid i ett familjehem i Fårösund och några månader i Stånga flyttade han till Haimaboendet på Söderväg.
– Det har varit många bra dagar och många svåra dagar. Vi var 14 personer på boendet och innan jul fick 12 avslag på sin asylansökan. Bara jag och en till fick uppehållstillstånd, det har varit tufft, berättar han.
Nu bor Faiz Nazari i eget boende. Han har lärt känna många gotlänningar och har sommarjobbat de senaste två åren.
– Nu ska jag börja gymnasiet, sedan ska jag bli polis.
Att arbeta med ensamkommande berättar Magnus Björk är givande på många sätt. Men hur arbetsdagen blir varierar kraftigt och personalen vet aldrig vad som väntar när de kommer till jobbet.
– Ens vardag påverkas mycket av vad som händer i omvärlden. Om en bilbomb sprängs i Iraks huvudstad är det oroligt. Alla killar som kommer hit har påverkats av flykten, ensamheten och osäkerheten. Det här påverkar givetvis oss i personalen med.
Det har blivit många avsked under åren, hur hanterar ni det?
– Vi försöker tackla det som goda och professionella medarbetare, men vi tillåter oss att vara ledsna och försöker vara ett stöd för varandra. Förr fick generellt 70 till 80 procent av asylsökanden uppehållstillstånd. Av de som kom till Gotland år 2015 har 15 till 20 procent fått uppehållstillstånd, säger Magnus Björk.
Några pojkar, som i dag är unga män, har Magnus Björk fått följa sedan han började arbeta som föreståndare. Några arbetar nu själva på ett Haimaboende, andra som har flyttat har sökt upp honom för att berätta att det gick bra för dem.
– Jag vill verkligen uppmärksamma hur väl ungdomarna blivit mottagna av allt från fotbollstränare, goda män, hyresvärdar och lärare till privata initiativ och privatpersoner. Under mina år har ungdomarna alltid kunnat lita på dessa, säger Magnus Björk.