Nya tider på Bungenäs

Ett vansinnesprojekt?
- Nej. När man bygger ett nytt samhälle måste man börja med infrastrukturen, förklarar Joachim Kuylenstierna.
Det är han som är hjärnan bakom "samhällsbygget" på Bungenäs. Under de närmaste tolv åren tänker bolaget Diös & Kuylenstierna investera en kvart miljard här ute.

För många gotlänningar är Bungenäs en vit fläck på kartan. Det är inte så märkligt, för under fyra decennier var området militärt och avstängt. Höga staket och låsta grindar höll allmänheten ute.
Men naturligtvis fanns det nyfikna som ändå letade sig in här. På 70-talet hette en av inkräktarna Joachim Kuylenstierna. Han tillbringade delar av somrarna i lotshuset ute på Bungeör och Bungenäs blev en plats för sommarlovens äventyr. Joachim och hans kompisar gick ut i vattnet och tog sig förbi staketet och lärde sedan känna hela området med alla dess märkliga brott och byggnader.
- Vi letade efter bunkrar och hemligheter, minns Joachim Kuylenstierna.
Han var pojke då. I dag är han vuxen och vd för fastighetsbolaget Diös & Kuylenstierna och i den rollen låter han äventyren på Bungenäs fortsätta. Joachim Kuylenstierna har bestämt sig för att föra Bungenäs mot en ny era.
Ännu en ny era, måste man säga, för det har varit tvära kast på den här halvön under det senaste seklet:
I början av 1900-talet sålde bönderna, som ägde marken här ute, hela halvön till kalkindustrin. Under mer än ett halvsekel bedrevs intensiv stenbrytning och som mest arbetade 150 personer på Bungenäs. Många av arbetarna bodde också här.
Samtidigt var området också av militärt intresse. Under mellankrigstiden byggde försvaret många värn och andra anläggningar här ute på udden. När kalkstensbrytningen upphörde i början av 1960-talet blev området helt militärt därmed också otillgängligt för allmänheten.

Stenindustrins och militärens verksamhet lämnat tydliga spår efter sig i landskapet på Bungenäs. Halvön liknar en hålig grevéost. Dagbrotten finns överallt. Och nere vid den gamla utskeppningshamnen, vid uddens sydliga ände, står två stolta kalkugnar i givakt. Här finns också delar av den gamla byn kvar med en rejäl kalkstenslada, en matsal och en liten Konsumbutik - för en sådan fanns det faktiskt underlag för när verksamheten var som mest intensiv.
Militären har lämnat spår efter sig i form av skyddsvärn och skyttegravar. Kanske trodde de att de skulle bli kvar här ute i evig tid, för de gick hårt fram med den gamla bybebyggelsen. Fasaderna på den gamla matsalen och butiken hade pepprats sönder av skottsalvor.
Nu reser butiken sig ur sitt förfall. Pliggen Havdelin och Jonas Söderdahl från Havsö bygg snickrar, putsar, målar och rustar för att den ska kunna öppnas redan till sommaren. Det kan tyckas lite märkligt att Diös & Kuylenstierna börjar i just den änden, men Joachim Kuylenstierna ser det som ett led i arbetet för att göra området attraktivt för både besökare och framtida invånare. Det måste finnas något att göra här ute, resonerar han.
- Gör man en utflykt här ute så vill man åtminstone kunna köpa en glass, och den som bor på Bungenäs ska i alla fall kunna kompletteringshandla i butiken på samma sätt som man kan göra i en Statoilmack.
Upprustningen av butiken är bara det första av många projekt som fastighetsbolaget Diös & Kuylenstierna ger sig i kast med på Bungenäs. De köpte området av Peab för ett par år sedan och sedan dess har de lagt upp en plan för hur området ska kunna exploateras utan att förlora sin särprägel:
Det ska byggas bostäder på Bungenäs. Många bostäder. Kanske 300. De "strandbunkrar" som Diös och Kuylenstierna ursprungligen tänkte bygga vid stranden inne på KA3:s gamla område i Fårösund kommer nu att byggas på Bungenäs i stället. Företaget har hittills fått bygglov till fem sådana strandbunkrar, men tanken är att de ska bli betydligt fler. Joachim Kuylenstierna räknar med att det kan bli omkring 150 stycken som placeras som ett strössel över halvön.
- Vi påbörjar bygget av den allra första bunkern nu i dagarna. Den första byggs i lecablock för att man ska kunna ändra på den efterhand. Sedan kommer vi att leta efter platser där de smälter in i naturen.
En strandbunker har ingen egen tomt. Invånarna kommer inte att få anlägga rabatter eller sätta upp staket. Den säregna naturen ska bli bunkerinvånarnas trädgård. Och intresset för den här formen av fritidsboende är enormt. Bolaget har en lista på 300 personer som vill köpa sig en strandbunker.
I de gamla dagbrotten på Bungenäs östra kust planeras en helt annan typ av bostäder:
- Vi vill bygga åtta exklusiva hus i brotten och här kommer det att bli en "gräddhylla" för de riktigt rika. Inget hus kommer att kosta mindre än tio miljoner kronor, säger Joachim Kuylenstierna och ler lite retfullt, väl medveten om att gräddhyllor i den här miljön provocerar. Men han står för det här:
- Det måste finnas en mångfald i ett samhälle.
Den lilla ön Bungeör ute i sundet ägs också av Diös & Kuylenstierna. Lotshuset där ute ska rustas upp.
- Tanken är att man ska kunna hyra det huset riktigt, riktigt dyrt. Det kan vara lämpligt för exempelvis affärsmöten, där parterna inte vill synas tillsammans. På Bungeör får de en hel ö för sig själva!

Vi rullar vidare på slingriga vägar och Joachim Kuylenstierna redogör för sina planer: Vägarna ska inte bli bättre än så här, för bakom stängslet ska det vara så gott som helt bilfritt. Ett brott ska förvandlas till fotbollsplan och tennisbanor. Ett annat brott som är vattenfyllt ska rensas upp och sedan kunna fungera som ett allmänt bad. Kalkladan ska bli en festlokal med scen och glasdörrar med utsikt mot Furillen. Den gamla matsalen, som ligger granne med Konsumbutiken, ska bli sommarrestaurang med hotellrum. Och uppe på berget ska det byggas en annan restaurang med ett utbygge som sticker ut över brottkanten. Den ska bara vara öppen på vintern. Det är då det är som vackrast här uppe.
Somliga planer är lite lösa i kanterna, för andra ligger bygglovsansökningarna redan inne hos kommunen. Men Joachim Kuylenstierna ligger långt framme i sina tankar om hur Bungenäs ska kunna exploateras och i hans fantasi har restaurangen uppe på berget redan fått en stjärna i Guide Michelin.

Joachim Kuylenstierna brinner för projektet Bungenäs. I nio år kämpade han för att få köpa området.
- Det här är ett projekt som jag driver med hjärtat. Vore det inte så så skulle jag inte ha gett mig på det. Det finns enklare sätt att tjäna pengar, förklarar han.
Men han tvivlar inte på att Diös & Kuylenstierna också kommer att kunna förverkliga sina planer och tjäna pengar på affären. Med sin spännande natur och alla sina byggnader från förr har Bungenäs en stor attraktionskraft.
Bolaget tänker investera en kvarts miljard kronor på Bungenäs fram till år 2020.
- Bungenäs är en väldigt liten del av Diös & Kuylenstiernas verksamhet. Om det inte fungerar så blir det mitt huvud som kommer att rulla, men jag är inte orolig för det. Det här kommer att funka! Det enda som skulle kunna hända är att vi inte blir klara till år 2020, utan till år 2025.
Men kommer inte Bungenäs attraktionskraft att försvinna i takt med att det bebyggs?
- Bungenäs är ett väldigt stort område och det ska inte bli några bostadsområden, utan husen ska spridas lite slumpvis över ön och smygas in där de passar i naturen, säger han.
Och allt ska inte exploateras, understryker Joachim. Han är rädd om den där känslan av spänning och äventyr som han hittade här ute som barn.

Joachim tar oss med till den gamla disponentvillan som ligger inne i skogen, strax innanför infarten till området. Det här var en mycket ståndsmässig bostad på sin tid. Den eleganta villan omgärdas av en påkostad trädgård med egen brygga, kalkstensmurar och en pergola. Men när Bungenäs blev militärt fick både villan och trädgården förfalla. Kirskål och björnbärssnår regerar i trädgården. Fönstren har täckts med stora skivor. Takpannorna sitter på tre kvart. Verandaräcket har fallit ned.
- Jag får minst tre samtal i veckan om disponentvillan. Det ringer folk och säger att "jag har hittat ett intressant hus på Bungenäs...". Men just för att intresset för det här huset är så stort så kommer det att bli det sista hus som vi säljer här ute. Vi ska göra i ordning trädgården och se till så att det inte förfaller, men i övrigt kommer disponentvillan att bli det allra sista huset som vi gör i ordning här.

Nya tider på Bungenäs

I mars 1953 stängdes Konsumbutiken på Bungenäs. 55 år senare ska portarna återigen slås upp.