Hulte gård i Hemse har skyhöga elräkningar just nu, något som oroar Åsa Gustafsson, hennes man Magni och kollegan Henrik Hägsarfwe. De menar att någon form av krispaket behövs för landets lantbrukare.
När den här vinterns rekorddyra el läggs till de redan höga dieselpriserna, gödningspriserna och foderpriserna knakar svenskt lantbruk. Nu höjs röster för att något måste göras och det snabbt.
På Hulte gård i Hemse fick Åsa och Magni Gustafsson nyligen elräkningen för sista kvartalet i fjol.
– Den var på 90 000 kronor och ska vara betalt sista januari. Man blir lite chockad, och tänker att det gäller att det kommer in pengar i andra änden också – annars går det inte, säger Åsa Gustafsson och berättar att hon och hennes man började odla på gården för drygt 20 år sedan, men tog över den från hennes pappa 2009.
Ekologisk odling av främst rotfrukter som palsternackor, morötter, potatis, men också vitkål är basen. Grönsakerna packas på gården och lagras i tre stora kyllokaler som kräver el.
– Vi lagrar mellan 700 och 750 ton här på Hulte när det är fullt, säger Magni Gustafsson och tittar upp mot de staplade fyllda trälådorna.
Eftersom gården är ansluten till Krav är elen grön, mycket kommer från egna solpaneler men också från vindkraft. När elpriset dubblats för alla landar notan för stora konsumenter som större gårdar på enorma summor.
– Min elräkning var ännu värre, med alla abonnemang 140 000 kronor – och det var för två månader, säger Henrik Hägsarfwe som driver sin gård i Hablingbo med växtodling men också med stora kyllager där Hulte gård hyr in sig.
En sådan elräkning klarar han av, men vintern är långt ifrån över och priserna fortsatt höga. Längre fram i år ska utsäde och gödning betalas.
– Jag tror att många bönder överväger att inte så i år, säger Åsa Gustafsson om läget just nu.
Henrik Hägsarfwe menar att kostnadsökningarna är en konsekvens av den politik som förts med ökande energiskatter.
Hulte har fem anställda på helår och 30 på säsong, gården är därmed en stor arbetsgivare på Sudret. Åsa Gustafsson summerar satsningar på solpaneler för närmare en miljon kronor, el som långt ifrån räcker till det egna behovet just nu.
– Får vi ingen hjälp nu kommer många lantbrukare att sluta, och då får vi inget livsmedel. Något måste göras och det snabbt, säger hon och pekar på det krispaket som regeringen i veckan la fram för landets villaägare.
För lantbruk saknar hon insatser och i branschen menar hon att det varit tyst.
Henrik Hägsarfwe och Magni Gustafsson är bekymrade för svenskt lantbruk, och svensk matproduktion som kunderna allt mer efterfrågar.
Andreas Nypelius sitter i regionstyrelsen för LRF, och vittnar om lantbrukets pressade situation.
– De är jätteoroliga, många är också oroliga för om man kommer att kunna betala sina räkningar framöver, säger han.
Uppskattningar från LRF gjorda i november visar att de gotländska lantbrukarna drabbas av ökade kostnader på omkring 200 miljoner kronor på ett år.
– De marginalerna finns absolut inte, och prisutvecklingen på mat går för långsamt. Om ingenting görs inom de närmaste månaderna kommer matproduktionen i landet att minska, säger Andreas Nypelius och menar att det får stora konsekvenser för alla.
Han berättar om lantbrukare som fortfarande dras med de ekonomiska sviterna efter torkan för ett par år sedan, och när räkningarna efter den här vintern ska vara betalda måste de dessutom ha pengar kvar och råd till nytt utsäde. Andreas Nypelius håller med Åsa Gustafsson.
– Det kan vara åkrar där man inte har råd att så, säger han och menar att politiska beslut nu krävs på högsta nivå.
Dieselsubventioner, högre matpriser och krispaket från regeringen, skulle hjälpa den akuta situationen.
– Det kan mycket väl bli lantbruk på Gotland som går ikull nu, säger han.