Sally är parets valp, även kallad ”monstret” som älskar närheten till naturen.
På en campingplats precis vid havet på Sudersand resort, finns Lise Nilssons och Jan Ivarssons plats på jorden. På en yta på tio gånger tio meter, med en silvrig husvagn som grund har de byggt en egen liten värld i strandbyn. Istället för ett förtält, byggde de ett förrum, med en terrass omringat av bambustaket. Det har blivit deras oas som de längtar till varje vinter.
– Jag bölar när jag åker härifrån. Först bölar jag när jag kommer hit för att jag är så lycklig, sen bölar jag när jag kommer hem också, säger Lise Nilsson.
Lise jobbar till vardags som inredare och Janne, som han kallas, jobbar som snickare. Tillsammans är de ett bra team. För fjärde året i rad har de skapat denna plats på Sudersand, som de förknippar med friheten. Det är enkelheten kombinerat med den fria stilen som skapar dess magi. Känslan av att vara utomhus, fast man är inne – som ett orangeri. Med årens gång har byggandet utvecklats bit för bit, men utan en tydlig vision.
– Det har bara blivit med tiden, första året vi bodde här var det ganska spartanskt, då hade vi inte ens trägolv, säger Janne.
– Sen började vi utöka, bygga en hylla där och ett kök här. Jag inreder och du bygger, du får liksom röja mina idéer och klura, fyller Lise i.
I maj varje år går flytt– och bygglastet. Ett projekt som skulle kunna ta några veckor att förverkliga, tar endast några dagar. Med hjälp av några vänner och bra planering brukar det gå fort. I år var det dock lite klurigare än vanligt. När allt väl var på plats, insåg paret att det inte kändes helt rätt.
– När vi hade fått upp allt insåg jag att det kändes fel, jag vågade först inte säga något men jag såg på dig att du inte heller var helt nöjd, säger Lise.
– Så vi flyttade allt en och en halv meter till vänster och nu är det perfekt, säger Janne.
Att återanvända material är en stor del av parets inredningsstil. Dukar har blivit rullgardiner, trasmattor till soffklädsel och hyllor har blivit till en köksbänk. Under taket på verandan har virkade dukar, som en gång tillhört Lises mamma och innan dess hennes mormor, blivit ett solskydd.
– Det är min favoritplats där under taket. Jag satte ihop dukarna och det blev ett precist lagom solskydd. Ljuset blir jättehärligt på morgonen när himlen är helt rosa, så sitter man där och dricker en kopp kaffe, säger Lise.
Toalett och dusch i hemmet är det enda Lise önskar att de hade.
– Det är det enda jag saknar, jag har allt annat, säger hon.
Lise har hållit på med inredning så länge hon kan minnas. Som barn möblerade hon ständigt om sitt rum. En dag skulle det vara rosa och en annan dag blått. Hennes föräldrar lät henne hållas och testa på.
– Jag var väldigt pysslig och plockade mycket blommor. Till slut sa mamma: ”Nu får du inte plocka fler blommor, för jag har inga fler vaser hemma”, säger Lise.
En annan anledning till att hon jobbar som inredare, är intresset för människor. Det handlar inte bara om att kunna färg och form utan också om förmågan att kunna läsa av en person och se hur den vill ha det hemma.
– Vem är du? Och hur vill du ha det hemma? Ibland kan det vara så att en person vill ha det som är trendigt just nu, men det är helt ointressant. Det är viktigare att skapa något som speglar personen framför mig, säger Lise.
Att försöka se människors visioner bara utifrån första anblick, är något hon blivit bra på.
– Jag kan kolla på en person och se hur den vill ha det hemma till 99 procent. Nu kommer jag dra alla över en kam, men om du till exempel jobbar på bank och gillar ordning och reda, vill man inte ha ett sånt här hem. Det blir alldeles för stökigt. Då vill man kanske ha enklare färger och en randig tapet på sin höjd. Yrket säger mer än vad man tror, oftast vill man inte sätta sig i det facket fast det stämmer ganska mycket, säger hon.
Vad säger det om dig, du som är inredare?
– Då gillar man mycket färg och att ha grejer framför sig. Alla gillar väl vackra saker, men jag vill nog ha mer. En del personer vill gömma stöket i skåp, men jag tycker inte det är stök att ha saker framme, jag tycker det är härligt. Här är saker överallt, men det finns en röd tråd och att ha det i ett hem är jätteviktigt, säger hon.