Strandskyddet gäller inte dike i Hangvar

Tre myndigheter kom till tre olika ståndpunkter. Nu har dom fallit. Diket i Hangvar berörs inte av strandskydd.

Strandskyddet gäller även vattendrag, men en dom i mark- och miljödomstolen slår fast att ett dike i Hangvar (inte diket på bilden) inte omfattas av skyddet.

Strandskyddet gäller även vattendrag, men en dom i mark- och miljödomstolen slår fast att ett dike i Hangvar (inte diket på bilden) inte omfattas av skyddet.

Foto: Ivonne Svahn/arkiv

Nyheter2021-05-06 06:05

Mark- och miljödomstolen har avgjort ett ärende gällande strandskyddsdispens för fastigheten Hangvar Snäckers 1:71. De tre inblandade myndigheterna kom efter överklaganden till tre skilda ståndpunkter.

Den 14 oktober i fjol gav miljö- och byggnämnden en man i Visby strandskyddsdispens för bostadshus, gäststuga och garage på fastigheten. Den 11 december beslutade länsstyrelsen efter överprövning att upphäva nämndens beslut. I sin dom den 4 maj upphävde så Mark- och miljödomstolen i sin tur det senaste beslutet. Och fastslog dessutom att det över huvud taget inte krävs någon strandskyddsdispens varför man även upphävde byggnämndens dispensbeslut.

Som i så många fall på Gotland går det som ska utredas långt tillbaka i tiden och ägaren har forskat utförligt i rådande förhållanden. Den tänkta bebyggelsen ligger i anslutning till en allmänning som undantogs från laga skifte 1893 för en gemensam sågrörelse. Vid skiftet fanns det således ett vattendrag på platsen. 

Men den numera torrlagda ursprungliga bäckfårans meandrande (mjukt växlande mellan höger och vänstergir) sträckning är genomskuren av nuvarande markavvattningsdike som är grävt drygt metern djupare än ursprunglig bäckfåra. Tillrinningen kom från en myr som dikades 1941. Genom kartmaterial är det tydligt att dikningen rätat ut tidigare meandring. "Det som har benämnts som ett naturligt meandrande vattendrag utgörs alltså av ett markavvattningsdike från 1941", menar ägaren. 

Och domstolen håller med i sina domskäl och menar att det tydligt framgår att det ursprungligen naturliga vattendraget i dess helhet har tagits in i dikningsföretaget. Det har i praktiken rätats ut även på den i målet aktuella platsen i samband med bildandet av företaget. 

Bedömningsmässigt går skiljelinjen när det hela kokas ner således till om det aktuella vattnet vid platsen för byggnationen utgörs av ett markavvattningsdike eller ett naturligt vattendrag. Domstolen konstaterade att det i detta fall inte är fråga om vattendrag i miljöbalkens mening och att det därför inte råder strandskydd för den önskade byggnationen.

Därför upphävde man nämndens beslut om strandskyddsdispens liksom länsstyrelsens upphävande av dispensbeslutet. Mark- och miljödomstolen avslutar sina domskäl med: "För tydlighets skull finner domstolen anledning att i domslutet förklara att den sökta åtgärden inte kräver strandskyddsdispens". 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!