SprÀngningarna skakar sönder deras hus

Cementas stenbrytning skapar sprickor i husen, menar Airi Gahnström och Cathrine Andersson, som har sökt upprÀttelse i flera Är.

Airi Gahnström visar en spricka som gÄr lÀngs hela fasaden, frÄn mark till tak.

Airi Gahnström visar en spricka som gÄr lÀngs hela fasaden, frÄn mark till tak.

Foto: Rebecka Prahl

Slite2021-08-06 07:05

Under flera Ärs tid har Airi Gahnström upprepade gÄnger kontaktat Cementa angÄende skadorna pÄ hennes fastighet, som hon menar ha uppkommit pÄ grund av Cementas sprÀngningar.

Hennes hus i Othem ligger ett stenkast frĂ„n stenbrotten File Hajdar och VĂ€stra brottet. Inte lĂ„ngt efter inflyttningen 1974 började sprĂ€ngningarna besvĂ€ra Airi. Hon berĂ€ttar om en dag dĂ„ stenbrytningen var sĂ€rskilt mĂ€rkbar. 

Det Ă€r den 10 juli 2015, runt 12-tiden, och Airi sitter hemma i köket. Plötsligt hör hon en stor smĂ€ll och huset skakar till sĂ„ pass mycket att hennes stora gotlandsklocka Ă„ker ner i golvet. 

– Nu Ă€r det en bomb, tĂ€nkte jag, berĂ€ttar Airi Gahnström. 

Hon tar sig ut för att undersöka huset och mycket riktigt har en stor spricka bildats i fasaden. Sprickan Ă€r 1 meter och 25 centimeter lĂ„ng och bredare Ă€n de andra skadorna som uppstĂ„tt pĂ„ huset. 

– Jag hörde av mig till Cementa direkt. TvĂ„ Ă„r senare fĂ„r jag som svar att de inte bedömer att deras sprĂ€ngningar har orsakat skadan. 

Under 2017 stöter Airi Gahnström pÄ personen som arbetade som sprÀngmÀstare 2015.

– Han erkĂ€nde att det verkligen gick Ă„t helvete just den dĂ€r gĂ„ngen nĂ€r den stora skadan skedde, sĂ€ger hon. 

– Och sprickorna blir bara större med tiden, sĂ€ger Airi, som oroar sig för att det ska komma in fukt som skadar fasaden ytterligare.

Cathrine Andersson flyttade till sitt hus i Hejnum för elva Ă„r sedan. Huset Ă€r högt och rymmer en kĂ€llare. Byggnaden stĂ„r dĂ€rför direkt pĂ„ kalkstensgrunden, nĂ„got som leder till att huset vibrerar nĂ€r Cementa sprĂ€nger, berĂ€ttar hon. Precis som Airi Gahnström har hon upptĂ€ckt flera skador pĂ„ huset som hon kopplar samman med Cementas stenbrytning. 

– Skadorna kommer tillbaka trots att vi lagar dem. SprĂ€ngningarna skakar sönder huset och fĂ„r det att flytta pĂ„ sig, sĂ€ger hon.

Lena Yotis, miljöansvarig för Cementa i Slite, försĂ€krar att företaget tar sprĂ€ngningarnas pĂ„verkan pĂ„ yttersta allvar och berĂ€ttar att Cementa har ett pĂ„gĂ„ende arbete med att registrera vibrationer. I ett skriftligt meddelande till GA sĂ€ger hon att: "GrĂ€nsvĂ€rdena för markvibrationer Ă€r satta sĂ„ lĂ„gt att bostĂ€der inte ska kunna skadas av bolagets sprĂ€ngningar. I de fall det Ă€ndĂ„ kan pĂ„visas att nĂ€rliggande fastigheter drabbats, vidtar vi Ă„tgĂ€rder." 

För att kontrollera om en bostad har skadats av sprĂ€ngningarna anlitar företaget en extern konsult som sĂ€tter ut mĂ€tutrustning vid huset. MĂ€tutrustningen fĂ„r sitta ett par mĂ„nader för att samla in mĂ€tdata som jĂ€mförs med Cementas sprĂ€ngningar för att avgöra om det finns ett samband. 

SÄdan mÀtutrustning har Airi nu fÄtt. Men det Àr inte tillrÀckligt, anser hon.

– De mĂ„ste mĂ€ta under en lĂ€ngre tid. Och det var omkring 2015 som det var som vĂ€rst. De skadorna som orsakades dĂ„ förvĂ€rras fortfarande av dagens sprĂ€ngningar. Skadorna bara byggs pĂ„ och minskar vĂ€rdet pĂ„ huset, sĂ€ger Airi Gahnström.

Mathias Jern arbetar pÄ företaget Nitro Consult, som specialiserar sig pÄ omgivningens pÄverkan av sprÀngningar och Àr det företag Cementa anvÀnder sig av för att kontrollera nivÄerna.

– Rent teoretiskt skulle trycket kunna bli starkare med hĂ„lrummen i kalkstenen, men jag Ă€r ganska lugn med nivĂ„erna som Cementa hĂ„ller det pĂ„. Skulle huset ha mycket spĂ€nningar i sig kanske det krĂ€vs mindre kraft för att det ska skadas. Men det Ă€r osannolikt att skadorna skulle ha uppkommit pĂ„ nivĂ„erna som uppmĂ€tts, menar han. 

Om sprÀngningarna

Cementa har brutit kalk i vÀstra brottet sedan 1960-talet och i File Hajdar-tÀkten sedan 1983.

Vid sprĂ€ngningar ska Cementa följa riktvĂ€rdet pĂ„ 4 millimeter per sekund. 

RiktvĂ€rdet Ă€r enligt Cementa satt med marginal till vad som anses utgöra risk för skador pĂ„ byggnader. 

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!