– Det handlar om en total lägesbild. Försvarsmakten omvärldsbevakar och hanterar utvecklingen och har sett en rejält ökad övningsverksamhet i Östersjöområdet av såväl Ryssland som Nato. Detta plus den hastigt uppkomna situationen i Belarus och coronasituationen har gjort läget mer osäkert, uppger regementschefen för P 18, Mattias Ardin.
– Beredskapsinsatsen sker i såväl öppna som slutna delar.
Beredskapsinsatsen leds av Försvarsmaktens insatschef. Mattias Ardin för befälet på själva ön Gotland. Vad som föranledde såväl flyg- som fartygsbevakning av en av Gotlandsfärjorna som medförde personal och militär materiel kommenterar han därför inte.
– En del har återvänt till fastlandet men jag kommenterar inte det exakta läget i dag.
Försvarsmaktens dåvarande insatschef Jan Thörnqvist (han efterträddes så sent som i torsdags på den posten av Michael Claesson) uppgav att den militära verksamheten i Östersjön då genomfördes på ett sätt som i vissa delar inte upplevts sedan kalla krigets dagar.
Enligt DN ska en rysk landstigningsövning ha varit en utlösande faktor. Den ryska marinen övade på ryskt och internationellt vatten, bland annat landstigning med förband och fartyg mot neutralt land i Östersjön. Fartygen, varav flera ur den ryska Östersjöflottans Roputjaklass, passerade därefter öster om Gotland.
Fokus för beredskapsinsatsen är att förstärka sjöövervakningen i Östersjön till havs och från luften. Dessutom ingick den ökade militära närvaron på Gotland via hitförflyttad personal och materiel.
"Det är inte en övning, det är skarpt", framhöll Jan Thörnqvist.
Försvarsmaktens bedömning är dock att risken för ett militärt angrepp mot Sverige just nu är låg men att det svårförutsägbara säkerhetsläget i närområdet ställer höga kvar på den svenska beredskapen. "Vi följer, vi anpassar och vi väljer metoder i vårt sätt att möta omvärldsläget".
Parallellt med den tunga beredskapsinsatsen på Gotland pågicks skjutningar på Tofta skjutfält men det handlade om en sedan länge planlagd övningsverksamhet. Dessutom verkställdes verksamhet i form av pågående värnpliktsutbildning.
– Det som pågår här är en under lång tid planerad övning vi har vetat om den sedan två år. Den pågår till i mitten av vecka 38 och reservofficerare är inkallade, framhöll Mattias Ardin när GA mötte honom på Toftafältet.
Då övades och genomfördes skarp luftvärnsskjutning. Den skedde mot flygbogserat mål, en så kallad korv, över det vindpiskade havet i fältets södra ände. Avståndet mellan planet, en Leerjet, och den vajerbogserade korven är 2 000-3 000 meter.
På vilket avstånd kan målet träffas?
– Tillräckligt, svarar Fredrik Henningsson som är plutonchef vid Skaraborgs regemente och fungerar som handledare.
– En granat är fylld med splitter som flyger ut i hög hastighet vid träff. Jag är här sen i måndags, stöttar och handleder. När denna skjutning är slut åker jag tillbaka till Skövde där jag jobbar.
– Man kan välja att skjuta genom att se målet eller via radar, framhåller Daniel Martell, som är nöjd med hur träffsäkerheten ökat sedan övningen började.
Miika Raatikainen, Västerås, är en av sju man som utgör besättningen i en av luftvärnsvagnarna och som kallats in för en veckas tjänstgöring.
– Det är första gången jag är här sen grundutbildningen. Lite ringrostig var jag men det rostade av snabbare än jag trodde.