Under lördagsförmiddagen var Lovisa Gustavsson och hennes följeslagare, den mexikanska soldataran Athena i full färd med att underhålla barn på östercentrum när ett ovälkommet besök dök upp.
–Jag spelar pirat i ett äventyrsspel för barn och Athena hänger också med ibland. Hon gillar människor och är väldigt social så hon agerar piratens fågel helt enkelt, säger Lovisa Gustafsson och fortsätter.
–Hon skulle flyga fritt och vända tillbaka till mig. Den första turen gick bra, men under den andra flygningen dök det upp ett gäng fiskmåsar mellan mig och henne när hon skulle vända tillbaka. De gav sig på henne och hon tvingades fly.
Efter att ha sökt utan framgång bestämde sig Lovisa för att efterlysa Athena i lokala grupper på Facebook. Och reaktionerna lät inte vänta på sig.
–Jag fick 400 delningar på bara några timmar, jag tror att många känner igen Athena just för att hon varit med på lite aktiviteter med mig. Men det här var ett fantastiskt att det blev sånt genomslag. Många hörde av sig och frågade hur de kunde hjälpa till, säger Lovisa Gustafsson.
Lovisa fick även förstärkning i sökandet efter Athena som gick genom Visbys gator torg, och trädkronor.
–Jag fick snabbt hjälp av tidningen djurskyddet som i sin tur kontaktade en veterinär med efterlysningen. Vi var ett gäng som letade, bland annat en före detta djurskyddspolis, säger Lovisa.
Ytterligare hjälp kom även från ett något oväntat håll.
–En kompis skrev i grupper på Facebook. Bland annat till Visbys taxichaufförer. Så jag skickade ut bilder på Athena som chaufförerna hade i bilarna under kvällen. Om någon passagerare sett henne hoppades vi att de skulle meddela chaufförerna det, säger Lovisa.
Men Athena var fortfarande borta när natten kom. Men söndagsmorgonen gav bättre sökresultat än vad lördagskvällen gjort.Lovisa fick tips om att söka vid vattentornet där träden är täta. Och vem satt där om inte Athena.
–En kvinna med hund vinkade åt mig och sa att Athena satt i ett träd och ropade på mamma, alltså jag då, säger Lovisa, och fortsätter.
–Hon verkligen kastade sig i min famn när vi fick ner henne, det var en sån lättnad när jag fick henne i famnen igen, säger Lovisa.
Nu väntar lugn och ro och återhämtning hemma i Vibble och färre uppdrag på ett tag framöver.
–Ja vi kommer inte ge oss ut under häckningstiden för måsarna något mer, det har vi lärt oss. Och att viljan att hjälpa är fantastisk, tack till alla som ställt upp, säger Lovisa.