Resursbrist gör att postcovidpatienter hamnar i kläm

Redan i våras flaggade primärvården för att det behövdes mer resurser för rehabilitering av patienter som drabbats av postcovid. Nu ett halvår senare kvarstår behoven samt en stor vårdskuld som byggts upp under pandemin.

Primärvården får förhålla sig till Hälso- och sjukvårdslagen och även ta hand om den nya patientgruppen bestående av personer som drabbats av postcovid.

Primärvården får förhålla sig till Hälso- och sjukvårdslagen och även ta hand om den nya patientgruppen bestående av personer som drabbats av postcovid.

Foto: Malin Stenström/arkiv

Nyheter2021-11-01 06:01

De allra flesta personer med covid-19 blir helt friska inom tre månader men cirka fem procent drabbas av postcovid med långdragna symptom även därefter. Av dessa har ett fåtal kvar symptom ännu ett och ett halvt år senare.

Enligt distriktsläkaren Hans Brandström, som är medicinskt ansvarig läkare inom primärvården, har en hel del patienter sökt sig till öns vårdcentraler för att få hjälp med symptom som skulle kunna vara relaterade till tidigare infektion i covid-19. 

– 136 personer har fått diagnosen postcovid men vi räknar med att det finns ett mörkertal, att det är fler, säger han.

Trötthet, nedstämdhet, andfåddhet, huvudvärk och att lukter och smaker upplevs annorlunda är alla symptom som han menar ofta förknippas med postcovid. 

– Det viktiga är att det inte är några unika besvär man får av corona utan att alla dessa besvär är kända sedan tidigare. Det är inte på något sätt väsensskilt från vården i övrigt, säger Hans Brandström. 

Hans erfarenhet är att många som drabbats av postcovid blir bättre med tiden, men att det kan ta lång tid.

– Det finns ingen garanti för att man blir bra men den absoluta majoriteten blir bra. Vissa saker får kroppen läka med hjälp av tid, säger han.

Enligt de nationella riktlinjer som finns är det i första hand till primärsjukvården som patienter med besvär av postcovid ska vända sig. Primärvården har även en viktig roll att identifiera behov av och erbjuda rehabilitering. 

Men enligt Hans Brandström är vårdpersonalen hårt pressad. 

– Vi har en vårdskuld och patienter har fått stå tillbaka under pandemin. Sjukgymnasterna hinner inte med. För att det inte ska bli undanträngningseffekter behövs resurser.

Det råder inte bara brist på sjukgymnaster utan även fler distriktsläkare, arbetsterapeuter, psykologer, hjärtläkare och lungläkare med flera behövs, menar han. 

Vården har fått tillfälliga statsbidrag för att klara det ökade trycket men problemen kvarstår till stor del då det är svårt att rekrytera personal. 

– Vi har nyligen gjort en inventering av vårdskulden och det är eftersatt, en hel del patienter har fått sina besök uppskjutna, säger Hans Brandström. 

De patienter med störst behov har företräde och för vissa patienter har det inneburit att de tvingats vänta på återbesök sedan pandemin startade.

Hans Brandström är distriktsläkare och medicinskt ansvarig läkare inom primärvården.
Hans Brandström är distriktsläkare och medicinskt ansvarig läkare inom primärvården.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!