Region Gotland bör expropriera den kreosotförorenade fastigheten Vall Hardings 1:7 där såg- och impregneringsverksamheten Södervägs brädgård verkat. Fastigheten har högsta riskklassen och är öns högst prioriterade förorenade område. Det menar länsstyrelsen i sitt yttrande.
Tar regionen över fastigheten kan statliga medel sökas och den kan komma in i åtgärdsfas. Även Sveriges geologiska undersökning, SGU, stöder ett expropriationsförfarande.
2017 avslutades konkursen i Träimpregnering Gotland AB utan att fastigheten där verksamheten bedrivits sålts. Något som innebär att den nu är abandonerad. Detta sedan konkursförvaltaren beslutat att för konkursboet avstå egendomen, som inte beräknas ha något värde, till konkursgäldenären som då också får stå för eventuella kostnader.
Fastigheten saknar i dag ägare och har det för gotländska förhållanden extremt ovanliga taxeringsvärdet noll kronor. Det blir i praktiken dessutom negativt i motsvarande omfattning som framtida åtgärdskostnader. Detta eftersom den som köper en förorenad fastighet övertar ansvaret för avhjälpandet.
Dock räknas inte förvärv genom expropriation som ansvarsgrundande förvärv, konstaterar SGU, som sedan 2013 på regionens begäran varit huvudman för utredningar av området.
Så länge fastigheten är abandonerad kommer bidrag för åtgärder inte att beviljas av Naturvårdsverket utan då måste fastigheten få en ny ägare, framhåller SGU. Därför menar man att regionen så snart som möjligt hos regeringen ska ansöka om expropriationstillstånd.
Några garantier för att regionen sedan får bidrag av Naturvårdsverket finns dock inte. Här konkurrerar man med liknande saneringprojekt i landet. Regionen påtar sig dock inget formellt ansvar för saneringen vid en expropriation. En sanering väntas dra mycket höga kostnader. Enbart en sådan av mark har kostnadsberäknats till 9-12 miljoner kronor. Kostnaden för sanering av grundvatten är okänd.
Namnet Södervägs brädgård kommer från företagets läge vid Söderväg, nära Tallunden, i Visby innan företaget flyttade på 1950-talet. Impregneringsverksamheten omfattade bland annat telefonstolpar samt slipers till Stockholms tunnelbana.
Verksamheten har gett upphov till omfattande kreosotförorening i jord, berg och grundvatten. Det påverkade området i berggrunden bedömdes omfatta en yta på minst 3-4 hektar.