Att så många elever inte är behöriga till gymnasiet är allvarligt menar utbildningsdirektör Torsten Flemming.
Varje år är det ungefär 15 procent av de gotländska eleverna som går ut grundskolan utan att vara behöriga till gymnasiet. I vissa skolor är andelen som beräknas bli icke behöriga så hög som en tredjedel, enligt den modell som man använder för att göra prognoser över alla Gotlands skolor.
Sämst prognos framöver har eleverna på Gråboskolan i Visby. Andra skolor med hög andel elever som i framtiden, enligt modellen, löper risk att bli obehöriga är Solklintsskolan, Högbyskolan och Fårösundsskolan.
– Det är allvarligt eftersom vi vet att det starkaste vaccinet mot att inte hamna i utanförskap är att klara gymnasiet. Vi vet att det har stor betydelse för fortsatta livet och hur det går, säger Region Gotlands utbildningsdirektör Torsten Flemming.
Flera av de skolor som har många obehöriga elever ligger i socioekonomiskt utsatta områden. Skolorna har under de senaste åren fått extra pengar.
– Grunden är att jämna ut skillnader och öka likvärdigheten för de olika förutsättningar som finns, säger Torsten Flemming.
Men trots de extra pengarna har andelen godkända elever inte ökat.
– Nej. Men det är samtidigt svårt att analysera eftersom det varit en pandemi, det har påverkat resultatet. Vi kan ju heller inte säga hur det sett ut om vi inte fördelat extra pengar, säger Torsten Flemming.
För att kunna förutse vilka skolor som kan behöva extra pengar används en modell som räknar ut hur många elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiet. Modellen är framtagen av Statistiska centralbyrån, SCB. De variabler som ingår är föräldrarnas studiebakgrund, om eleven är nyinvandrad, kön, ekonomiskt bistånd och om barnet bor med en eller båda vårdnadshavarna. Hur väl beräkningarna stämmer med verkligheten är inte helt klart.
– Det är väl det bästa systemet som finns och vi tror att det är en bra modell. Men vi kan bli bättre på att följa upp med rektorerna hur de har använt pengarna, säger Torsten Flemming.
För ett par år sedan ökades andelen av skolbudgeten som läggs på socioekonomisk resursfördelning, från fyra till sex procent. Det motsvarar drygt 70 miljoner kronor i år. I grundskolan används pengarna till en rad olika åtgärder, som extra speciallärare eller två lärare i en stor klass. I förskolan kan det handla om minskade barngrupper. Det är rektor, i dialog med sina medarbetare, som bestämmer hur pengarna ska fördelas. Och även om resultaten inte har förbättrats trots mer pengar, så tror Torsten Flemming att de gör nytta.
– Jag är övertygad om att vi ska satsa, vi har ett likvärdighetsproblem och vi har områden som behöver mer kraft i form av de här pengarna säger han.
Torsten Flemming tror inte att så många föräldrar känner till vilka skolor som har högst andel obehöriga elever. Och även om de gjorde det har de flesta föräldrar andra perspektiv på vilken skola de väljer åt sina barn, menar Torsten Flemming.
– Men det kan bli så att även om man på skolor med tuffa socioekonomiska förutsättningar gör ett fantastiskt arbete så blir det en sanning att: ”där ska man inte gå för de har dåliga resultat”.
Gråboskolans elever har högst andel elever som inte klarar målen i grundskolan enligt de prognoser regionen tagit fram.
Utbildningsdirektören har inga snabba lösningar på hur regionen ska kunna förbättra resultaten i de skolor det går sämre i.
– Det är ett ständigt pågående arbete. Det som är viktigt från förvaltningens sida är ju att förskola, grundskola och gymnasium jobbar tillsammans. Övergångarna är jätteviktiga, att vi möter eleverna på rätt sätt när de byter stadium, att det finns en röd tråd från förskolan ända upp till gymnasiet, säger Torsten Flemming.