Slakteriet förstörde 200 skinn – "Det är så vi kokar"

Det är inte första gången Gotlands Slagteri slarvar med saltningen av lammskinn. "Det är skador på massor av skinn och det är många förtvivlade fårägare", säger Anna Törnfelt, ordförande i Gotlands fåravelsförening.

Anna Törnfelt, ordförande Gotlands fåravelsförening, och Fredrik Sundblad, platschef vid Gotlands Slagteri, berättar om vad de tänker kring situationen.

Anna Törnfelt, ordförande Gotlands fåravelsförening, och Fredrik Sundblad, platschef vid Gotlands Slagteri, berättar om vad de tänker kring situationen.

Foto: Montage

Gotland2020-10-13 06:19

Skinn som inte saltas tillräckligt riskerar att surna i väntan på beredning. Enligt Gotlands fåravelsförening är det här ett återkommande problem, men den här gången handlar det om cirka 200 skinn som blivit helt förstörda.

– Det är många förtvivlade fårägare. Särskilt en gård är väldigt drabbad, som har mer än hälften av den förstörda skinnen. Det är hela nästa års förädling och försäljning som är borta, säger Anna Törnfelt.

Hon säger att flera fårägare vittnar om mer skador än vanligt efter sommaren.

– Det är så att vi kokar, många av oss, säger Anna Törnfelt.

Hon har själv drabbats under hösten, men har inte fått några skinn totalförstörda.

– Jag fick just meddelande från berederiet att det är surskador och på flera av mina skinn och i ordern jag fick för två veckor sedan var det likadant.

Hur stora skadorna är får hon se först när skinnen levereras vecka 48 och 50.

Slakteriet betalar ersättning för skadade skinn, men ersättningen är alldeles för låg, anser Anna Törnfelt.

– De har sänkt priset för att skinnmarknaden gått ner i Europa, men så ser det inte ut här. Vi har en egen Gotlandsmarknad där folk betalar bra för våra skinn. Vi kan inte lägga oss på den nivån, när vi vet att vi har ett bättre netto för våra skinn.

Försommaren var dålig för gårdsbutikerna, men enligt Anna Törnfelt blev juli nästan lika bra som en normal sommar, och augusti och september blev bättre än normalt.

Anna Törnfelt uppmanar de drabbade fårägarna att komma med ett motbud till slakteriet och inte bara godta den generella ersättningen. Hon planerar också att kalla slakteriet och de drabbade till ett möte under nästa vecka. 

Samtidigt är det viktigt att båda parter känner att de kan vara nöjda, påpekar hon.

– Man kan inte bara räkna på att man säljer skinnen för 2 500 kronor, minus beredningskostnader, för man säljer inte alla skinn för det priset. Det gäller att lägga sig på rätt nivå så att man kan komma överens med slakteriet.

Anna Törnfelt uppskattar att marknadsvärdet för de cirka 200 förstörda skinnen är mellan 350 000 och 400 000 kronor.

– Varje besättning måste gå igenom vad det är för skinn man skickat in.

Fredrik Sundblad, platschef på Gotlands Slagteri, bekräftar att det handlar om 200 skinn som är helt förstörda.

– Det handlar om en specifik slaktdag för drygt två veckor sedan. Just den här dagen var det två personer som misslyckades helt enkelt, säger Fredrik Sundblad.

Men även andra dagar slarvas det med saltningen, även om skinnen inte blir helt förstörda.

– Det händer löpande att vissa skinn inte är tillräckligt bra saltade. Jag förstår faktiskt inte varför vi misslyckas. Direkt när det här uppdagades så hade vi krismöte och gick igenom hur det kunde hända. Det här ska inte hända, det är jättetråkigt, säger Fredrik Sundblad.

– Jag kan bara beklaga att de här har hänt och jag har ringt runt till alla leverantörer som är drabbade. Det är jättetråkigt för den enskilde leverantören, där en stor del av intäkterna kommer från skinnen. Det är klantigt av oss att vi inte klarar av det här.

De drabbade fårägarna erbjuds ersättningsskinn som kompensation.

– Vi försöker hitta så lika skinn som de själva levererat. Sedan får vi ha en dialog om den monetära ersättningen, om man inte vill ha ersättningsskinn. De ska givetvis kompenseras, säger Fredrik Sundblad.

Fakta om svensk fårnäring

Det finns cirka 9 000 fårgårdar i Sverige.

Genomsnittsbesättningen har cirka 33 tackor.

Fåren håller cirka 50 000 hektar naturbete i hävd, vilket är 10 procent av landets naturbetesareal.

Bara 30 procent av det lammkött svenskarna äter är producerat i Sverige.

Fårmjölk innehåller cirka 5,4 procent protein och 7 procent fett. Mjölkallergiker tål ofta fårmjölk.

Källa: Svenska fåravelsförbundet

Karta: Gotlands Slagteri Aktiebolag
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!