Vad kan de nya gotlänningarna om pärk och varpa?

I gotländska revysketcher har det länge raljerats över 08:orna som invaderar ön sommartid. Nu flyttar de hit på heltid, visar statistik från SCB. Nästan hälften av de som flyttade till ön förra året kom från Stockholms län. Inflyttningen från Stockholm har slagit rekord fem av de sex senaste åren. I fjol noterades 1 219 inflyttningar, 150 fler än 2019. Som jämförelse kan nämnas att 749 flyttade till Stockholm från Gotland förra året.

Nästa stora grupp som flyttar hit kommer från utlandet. De minskade kraftig i fjol, till 283. Det är långt ifrån rekordåret 2018, då 485 flyttade hit. Tredje störst är de från Uppsala län. 216 flyttade förra året, även det rekord.

Den äldsta som flyttade hit förra året var 98 år. Det är dock mest ungdomar i åldrarna 19– 24 år som kommer till ön. Allra flest i åldrarna 21– 22 år, vilket har sin naturliga förklaring i Campus Gotland.

Hur tar studentföreningen Rindi emot de nya unga gotlänningarna?

– Vi genomför guidade turer, både i Visby och på landsbygden. Det finns även en del skrifter om Visby och Gotlands historia, berättar ordföranden Anton Berglund som dock tillägger:

– Allra viktigast är bostadsfrågan. Ska de unga stanna måste de få ordnade bostadsförhållanden.

Anton Berglund är själv en inflyttare, kom från Uppsala för snart fem år sedan.

– Jag har närmat mig det gotländska främst genom den musikaliska livescenen. Dessutom är det lätt att bli intresserad av historia när man har den omkring sig hela tiden.

För de lite äldre har folkhögskolans kurser ”Kleiv pa” med Calle Brobäck som kursledare varit ett bra alternativ. Kurserna har alltid varit fulltecknade, och med ett 30-tal grupper under åren tror Calle att han introducerat det gotländska för upp emot 600 personer.

– Varje träff inleddes med en frågestund. Många ville veta om platser och deras historia, berättar Calle Brobäck som uppskattar deltagarnas medelålder till 40-50 år.

– Viktigast har ändå varit att skapa ett socialt umgänge. Många av grupperna har fortsatt att träffas, de fikar, spelar golf, gör utflykter och en massa annat roligt tillsammans.

Calle Brobäck har slutat vid folkhögskolan, och med det även ”Kleiv pa”.

– Nu finns ett tomrum. Jag tror att behovet finns kvar, säger han.

Regionen har en webbplats för de som vill flytta till ön. Man får svar på vanliga frågor som hur man anmäler barnen till förskolan, ändrar folkbokföring och hur man får rabatt på färjorna. Det finns även länkar till olika föreningar.

Märker Föreningen Gutnisk Idrott av de nyinflyttade?

– Vår målgrupp är skolbarnen. Där når vi de yngre som flyttat till ön, säger ordföranden Mikael Nilsson och berättar att det varje vår brukar arrangeras pärkträning på Gutavallen för elever från Solbergaskolan.

– Får de lära sig gutnisk idrott när de går i skolan så har de pärk och varpa med sig när de blir äldre. De äldre som flyttat till ön är lite svårare att nå.

För att riktigt assimileras bör man som nyinflyttad, förutom att lära sig uttala socknarna korrekt, även kunna slänga sig med några diftonger.

Vilken hjälp kan Gutamålsgillet ge?

– Det bästa är förstås att prata med någon som kan gutamål. Nu under pandemin kan man besöka vår hemsida, där finns frågesport, filmer och uppläsningar, berättar ordföranden Tommy Wahlgren.

Intresset för att vara med i gillet verkar vara stort. Till kommande årsmöte står ett 60-tal personer i kö för inval.