Regeringen avgör flygbullertvist i Visby

Ska Försvarsmakten bekosta bullerskydd för 40–45 miljoner kronor eller inte? Nu närmar sig frågan ett av­görande i regeringen. Swedavia AB, som äger Visby Airport säger nej.

Foto: Johan Nilsson / TT

ARTIKELSERIE DEL 2 (GT)2017-03-03 05:00

Drygt två år har gått sedan miljöprövningsdelegationen vid Stockholms länsstyrelse beslutade om nya villkor för flyget i Visby. Tillståndet medger 35 750 civila flygrörelser – och 5 750 militära.

Beslutet överklagades och ligger hos regeringen för avgörande. Kontroversen gäller: ska försvarsmakten finansiera bullerskydd i ett antal fastigheter? Det handlar om mellan 40 och 50 hus och en kostnad på ungefär lika många miljoner kronor. Länsstyrelsen och naturvårdsverket, säger ja. Swedavia och försvarsmakten säger nej.

– Vi anser inte att villkoret är rimligt. Visby kan inte jämföras med flygflottiljerna F17 eller F21, säger juristen Lina Weimann på Försvarsmaktens miljöprövningsenhet, enkelt uttryckt ombud för de olika militära förbandens önskemål.

Fastigheterna är de som utomhus kommer att utsättas för ljudnivåer över 90 decibel vid 450 eller fler tillfällen per år från militära jetflygplan.

Enligt villkoret ska bullerskyddet ta ner ljudnivåerna inomhus till maximalt 55 decibel. Men innan försvarsmakten behöver göra något ska värdena överskridas två år i följd, eller tre år inom en femårsperiod – och då har man två år på sig att åtgärda bullerstörningarna.

I sitt senaste yttrande, daterat 31 januari, avvisar Swedavia krav på ytterligare bullerutbredningskurvor, vilket Region Gotland och Läns­styrelsen på Gotland begärt.

Länsstyrelsen noterar att ”omfattningen av den militära flygverksamheten hittills inte varit i närheten av vad det (nya) tillståndet tillåter”. 2015 var det 1 300 militära flygrörelser på Visby flygplats, det nya tillståndet medger 5 750.

I höstas framställdes konflikten som att bullerbegränsningarna kunde stoppa flygningar med Jas 39 Gripen på Gotland. Men Lina Weimann ger en annan bild:

– Om regeringsbeslutet går oss emot och vi tvingas uppfylla villkoret om bulleråtgärder så får vi förstås anpassa oss till det. Men vi hoppas på framgång hos miljö- och energidepartementet.

Att avstå från flygningar med Jas är inget alternativ, uppger hon:

– Incidentberedskapen måste finnas. Och övningsverksamheten, ja också där går behovet först. Vi har inte möjligheten att avstå. Men flygningar är en dyr verksamhet och inget försvarsmakten gör i onödan.

Det som hotar för försvarsmakten är alltså inte stopp för Jas 39 Gripenplan på Gotland, utan en eventuell framtida kostnad på 40-45 miljoner, som myndigheten tycker är orimlig.

Källa: l   Miljöprövningsdele­gationens beslut januari 2015, överklaganden och yttranden till regeringen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!