I början av november slog Försäkringskassan larm till regeringen om att en dom från Högsta förvaltningsdomstolen i somras innebär att rätten till assistans inte gäller i väntetiden mellan olika aktiviteter.
GT har träffat Hanna Edman från Endre. Hennes hjälpbehov sträcker sig över hela dygnet, alla dagar i veckan. Om Försäkringskassan skulle ompröva hennes stöd, något som görs efter två år, innebär det en kraftig minskning av antalet beviljade timmar med personlig assistans. Så som myndigheten bedömt den senaste tiden skulle hon få hjälp, men bara när den aktiva insatsen sker.
– Det är omöjligt för mig att veta när jag behöver assistans. Det finns ingen som kan schemalägga sitt liv på det sättet, oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte. Och det är nog ingen som vill arbeta så heller, med punktinsatser en kvart hit och en kvart dit.
Hanna Edman är utbildad till sjuksköterska och har arbetat på Visby lasarett i några år, fram till 2010. Efter det har hon drivit ett eget assistansbolag, men numera är det bara sina egna insatser som går via bolaget. I oktober började Hanna Edman på LaVita assistans där hon har en roll som företrädare.
– Jag pratar med folk i hela landet som är förtvivlade. Bland oss som ännu inte haft sin omprövning är det en ständig oro. Folk vet vad som väntar och många är livrädda.
Efter att den här intervjun gjordes kom ett besked från Åsa Regnér (S), minister med ansvar för funktionshinderpolitik. "Assistans föreslås, som tidigare var fallet, kunna beviljas för väntetid, beredskap och tid mellan insatser. Det innebär ett återställande av tidigare ordning.", skriver Åsa Regnér i en debattartikel som publicerades i flera riksmedier i tisdags.
Tills den pågående LSS-utredningen är klar, vilket väntas bli om ett år, ska alltså inga nya omprövningsbeslut tas. Efter de senaste veckornas debatt, med kritik från såväl jurister som oppositionsledare, har det funnits ett tryck på regeringen att stoppa utvecklingen med Försäkringskassans strängare bedömningar.
Hanna Edman är lättad över regeringens ingripande, men säger att det inte hjälper dem som redan fått en omprövning som lett till färre eller inga assistanstimmar.
– Det kommer att bli värre för många innan det blir bättre igen, och det här är en tillfällig lösning, säger Hanna Edman, som är övertygad om att det stundande valåret har bidragit till regeringens relativt snabba handlande.
Hon blickar ut genom fönstret. Ena stundens förtvivlan växlar till en hoppfullhet.
– Samtidigt får man inte tappa det positiva i allting, säger Hanna Edman med ett smittande leende.
Hon vill ändå vara en röst för dem som har det värre, som hon uttrycker det.
– Jag har alltid kunnat tala för mig själv, men egentligen hatar jag att synas och höras. Att jag pratar med media är för att det handlar om våra liv. Det räcker nu.
Hanna Edman säger att om hennes timmar skulle minska eller försvinna så är hennes liv över. Då skulle det bara handla om att överleva, inte leva, menar hon.
Och utan hjälp av sin assistent hade den här intervjun inte kunnat genomföras.
– Jag hade inte kunna ta telefonen när du ringde för att boka in ett möte. Om du kommit hem till mig istället så hade du fått intervjua mig hemma i min säng. Jag hade fortfarande haft pyjamasen på. Vad är det för liv? Det kan vara du som är drabbad, nästa gång.
Hanna Edman befarar att en allt större börda kommer att läggas på de drabbades anhöriga.
– Det var just det den här reformen var till för, att vi ska kunna leva ett värdigt liv.
– Jag vill inte hamna i den situationen att min man eller min äldsta dotter ska hjälpa mig. Det var inte därför jag gifte mig honom och skaffade våra fyra barn, säger hon.