I asylboendet i Garda är det fullt av liv. Barnen tittar på svenska barnprogram medan männen håller ett vakande öga och kvinnorna försöker hitta saker att sysselsätta sig med. Köksmästaren Vartan Abgarian har fullt sjå i köket och Aydin Akyuz, som driver boendet, sitter på sitt kontor med mobilen som fastklistrad mot örat. Över en natt förvandlades det före detta pensionatet till ett asylboende.
– Vad klarar fastigheten egentligen av? Det har varit sommarboende så länge, funderar Aydin Akyuz.
I dag bor 62 asylsökande på boendet och den första veckan har problemen radat upp sig. Internet räcker inte åt alla boende, inte heller varmvattnet. Boendet saknar även anslutning till kollektivtrafik.
Men Aydin Akyuz ser inga problem som omöjliga att lösa.
– Jag har varit på fyra bilfirmor för att hitta en buss. I dag har vi bilar så att vi kan skjutsa dem, prästen brukar också hjälpa till. Men om vi får en buss blir allt enklare, säger Aydin och förtydligar att regionen kommer att lösa kollektivtrafiken så fort de kan.
Det osar av optimism på boendet i Garda.
– Vi har haft det enkelt eftersom personalen kan språken, säger Aydin ödmjukt.
På vissa boenden har bråk mellan de nyanlända uppstått. Men det har Garda klarat sig undan.
– Det fanns några grupperingar i början, men jag har förklarat för dem att de måste respektera varandra, säger Aydin.
Förra veckan uppstod bråk på ett av boendena så att polis var tvungen att tillkallas. För att undvika att det skulle hända igen omplacerades några av dem till Garda.
– Vi satt ner och pratade i en halvtimme. Det räckte. De behöver någon att prata med, säger han.
Mottagandet av de nyanlända på Gotland hyllas av Migrationsverket – aldrig har de sett bättre asylmottagande. Men bakom framgången ligger ett enormt arbete. I dag arbetar Aydin i stort sett dygnet runt. De senaste åtta dagarna har han bara sovit hemma två nätter. Samtliga boenden som GA varit i kontakt med uppger att det varit mer arbete än vad de räknat med.
– Det har minst sagt varit helt hysteriskt, säger Lena Mars Hardingz, som driver ett asylboende på södra Gotland.
– Allt har varit svårare än väntat, allt från mat till att få personalen att räcka till, förklarar hon.
Lena Mars Hardingz är kritisk till hur Migrationsverket har hanterat utplaceringarna.
– De kastar ut stackarna här och sedan är de svåra att nå när man ringer dem. Vi får sköta mycket vi inte hade någon aning om, säger hon.
Personalen på samtliga boenden får ofta frågor som rör asylärendet.
– Det är bara Migrationsverket som kan svara på de frågorna. Vi är här för att ge dem mat och boende, säger Lena.
Många av de nyanlända behöver akut sjukvård när de till slut anlänt till respektive asylboende.
– Det var mer än vad vi hade förutspått, säger Carina Hammander, som driver ett asylboende i Visbyområdet.
Carina Hammander var även med och drev asylboende under början av 2000-talet. Det hon minns, skiljer sig en aning från nu och då.
– Vi märker att Migrationsverket, av förklarliga skäl, har mycket att göra, vilket såklart innebär mindre tid på anläggningen, säger hon.
Migrationsverket är väl medvetet om att det är en stor omställning för företagarna att gå från sommarturister till asylsökande.
– Vi har försökt stötta boendena med hjälp och svar på frågor, men jag tror att vi inte riktigt räckt till, säger Jonas Krantz på Migrationsverket och fortsätter:
– Vårt första fokus är att folk ska ha tak över huvudet.
Tanken är att Migrationsverkets personal på Gotland regelbundet ska vara på plats på boendena.
– Vi kommer bara att bli bättre, säger Jonas Krantz.
Oavsett tuffa, långa arbetsdagar med många frågetecken är alla överens om att de vill fortsätta att hjälpa till.
– Jag gör det här för att jag vet att jag kan göra skillnad. Jag har en modell i huvudet för hur vi ska få in dem i samhället. Jag hoppas att det kan bli en modell för hela Sverige, säger Aydin.