Längst upp i vindsvåningen på A7 sitter öns nyaste myndighet, Migrationsverket. De har suttit här i snart en och en halv månad, men de halvtomma lokalerna vittnar om att fokus legat på annat än inredning. Cecilia Rosvall Viberg tillträdde som chef för kontoret för en vecka sedan. På hennes kontor är väggarna kala och allt som finns i rummet är ett skrivbord och en stol. Hon hoppas att en dator snart ska vara på plats.
– Fast en gång fick jag ett kontorsrum där det bara fanns en låda, så jag tycker egentligen att det här är ganska bra, säger hon.
Som anställd på Migrationsverket får man vänja sig vid snabba förändringar och tillfälliga lösningar. När den första färjan med asylsökande kom till Gotland i november hade verket inga anställda på ön utan fick skicka hit personal som inkvarterades på hotell för att sköta det mest akuta. När de första anställts upprättades ett fältkontor i ett konferensrum på Clarion några dagar, innan de fick flytta upp i tillfälliga lokaler på Arbetarrörelsens hus. Då hade de flesta i den lilla gruppen nyanställda aldrig jobbat på Migrationsverket förut.
– De jobbade i uppförsbacke, framför allt kompetensmässigt. De fick börja med att försöka sätta sig in i vår verksamhet. Men de har haft en brant inlärningskurva. Det har också gjort att det har blivit en sammansvetsad grupp, säger Mikael Landberg, som nu lämnar över chefsskapet till Cecilia Rosvall Viberg.
Nu har myndigheten hunnit växa till 17 anställda. Och de är här för att stanna. Cecilia Rosvall Viberg har flyttat hit från Stockholm och räknar med att resten av familjen kommer efter, när yngsta barnet gått ut skolan om drygt ett år.
Även om de hoppas att situationen ska bli lugnare framöver än den varit under hösten, finns det inget som talar för att antalet asylsökande på Gotland kommer att bli färre.
– Migrationsverkets ambition är ju att vara här över tid. Då finns det en smärtgräns för hur få sökande det kan finnas. Jag kan inte tänka mig att vi kommer att ha en situation som är så mycket annorlunda än dagens, säger Mikael Landberg.
I Migrationsverkets uppdrag ingår att hjälpa nyanlända med allt från praktiska förhållanden på asylboendena, till asylärenden och arbetstillstånd. Liksom att hålla god kontakt med det som Mikael Landberg kallar för närsamhället.
– Det har fungerat fantastiskt bra med alla på Gotland: närsamhället, regionen, länsstyrelsen. Det har verkligen varit trevligt att jobba här, säger han.
Men Migrationsverket har tidvis fått utstå hård kritik. Upphandlingssekretessen gör att Migrationsverket inget kan säga förrän avtal om nya boenden är påskrivna, och då är det ofta bara dagar innan de första nyanlända flyttar in. Det ställer höga krav på både myndigheter och frivilligorganisationer. När det för ett par månader sedan plötsligt började spridas uppgifter om att ett nytt boende med mellan 200 och 400 platser var på väg att öppna i Fårösund – för övrigt en uppgift som Migrationsverket ännu inte kan bekräfta – vädrade både regionen och frivilliga sitt missnöje med det som uppfattades som hemlighetsmakeri från Migrationsverkets sida.
Tycker ni att kritiken har varit orättvis?
– Det är svårt att säga att den varit orättvis. Det är inget vi kan styra över. Vi är jättemåna om att ha en god relation med alla aktörer. Så fort vi vet något meddelar vi regionen. Det finns en sekretess och det är som det är. Vi gör så gott vi kan utifrån förutsättningarna, säger Mikael Landberg.
I Fårösund väcktes också frågan kring hur många asylsökande det är rimligt för en ort att ta emot. Redan då slog Mikael Landberg fast att Migrationsverket inte tar någon sådan hänsyn.
– Många efterfrågade någon slags förhållande mellan antalet invånare och antalet asylsökande. Men det enda vi har att gå efter är antal boendeplatser som är upphandlade. Det är så Migrationsverket måste jobba, annars har vi ingen möjlighet att uppfylla våra mål. Det är ju ytterst ett politiskt beslut, säger han.
En av de mest akuta frågorna just nu är vad som ska hända med de omkring 400 asylsökande som bor på boenden som i sommar återgår till att vara turistanläggningar. Men den frågan hanteras inte i Visby, utan av Migrationsverket centralt.
– Vi trycker på för att det ska bli klart. Vi hoppas att få besked så snart som möjligt. Målsättningen är att ingen ska behöva flytta från ön, säger Cecilia Rosvall Viberg.
– Nummer ett är att folk ska ha någonstans att bo. Det är klart att vi vill att alla ska vara kvar på Gotland, men om vi inte lyckas måste vi erbjuda dem tak över huvudet någon annanstans, säger Mikael Landberg.