Staten tog kostnaderna för asylmottagandet

Asylmottagandet 2016 innebar inga merkostnader för Region Gotland. Det ökade antalet elever har tvärtom bidragit till stora överskott i de båda skolnämnderna.

Staten tog kostnaderna. I slutet av 2015 kom de första asylsökandena till Gotland. Under fjolåret fick regionen täckning för alla sina utgifter som är kopplade till asylmottagandet.

Staten tog kostnaderna. I slutet av 2015 kom de första asylsökandena till Gotland. Under fjolåret fick regionen täckning för alla sina utgifter som är kopplade till asylmottagandet.

Foto: Malin Stenström

Asylmottagande (GA)2017-03-09 05:15

Alla kostnader som har med kommunernas asylmottagande att göra bokförs för sig, därför har Region Gotland bra kontroll på vad asylmottagandet kostar.

Det är framför allt sjukvården, socialförvaltningen och skolan som har haft utgifter i asylmottagandet, men tanken är att deras utgifter ska kompenseras med schablonersättningar från Migrationsverket.

– På det stora hela går det ihop. Vi har inte använt våra skattemedel till detta, konstaterar regionens ekonomidirektör Åsa Högberg.

För sjukvården och socialförvaltningen har Migrationsverkets schablon inte räckt till.

Sjukvården svarar för den hälsoundersökning och den sjukvård och tandvård som asylsökande har rätt till. Det har kostat drygt 18 miljoner kronor och det är 4,5 miljoner kronor mer än ersättningen från Migrationsverket. Mottagandet av ensamkommande barn på Gotland har också blivit dyrare än Migrationsverkets beräkningar. Socialnämnden har haft utgifter på 128 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor mer än schablonersättningen.

Dessa merkostnader har till största delen täckts av medel från en central pott. Den har byggts upp av ett statligt bidrag på 7 miljoner och 5 miljoner kronor som regionen har skjutit till.

Inom skolan har Migrationsverkets schabloner räckt till mer än väl.

– Regeringen menade verkligen allvar med att vi skulle få full täckning för kostnaderna, konstaterar Jimmy Söderström som är ekonomichef på utbildnings- och arbetslivsförvaltningen.

Ungefär 500 barn och ungdomar skulle in i förskolan och skolan, men eftersom asylboendena var spridda över hela ön kunde de nya barnen beredas plats i den ordinarie verksamheten.

– Organisationen har varit duktig på att ta emot barn och elever utan att behöva nyanställa, säger Jimmy Söderström.

För barnomsorgen och grundskolan blev asylmottagandet en plusaffär med ett överskott på 1,9 miljoner kronor. Gymnasieskolan kan inte redovisa ett lika tydligt överskott, men fler elever har lett till ett bättre nyttjande av lokaler och annan service som man ändå måste betala för.

– Det har inte varit någon nackdel för oss att få fler elever. Asylmottagandet har bidragit till att vi fick bra resultat förra året. Barn- och utbildningsnämnden hade ett resultat på 16 miljoner kronor och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden gick 14,7 miljoner plus, säger Jimmy Söderström.

326 asylsökande bor kvar

I november 2015 kom de första asylsökande till Gotland. I maj 2016 fanns det som flest asylsökande boende på ön, omkring 900 personer. Sedan dess har antalet asylsökande minskat.

I mars 2017 har Migrationsverket 471 personer som är inskrivna på Gotland. Av dessa har 326 personer öppna asylärenden. Bland de övriga finns de som har fått beslut och överklagat och de som har fått uppehållstillstånd och väntar på kommunplacering.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!