Skepparen Per-Erling Evensen i mitten tillsammans med gastarna Johan Lindvall och Iain Robertson på den öppna Atlanten.
Per-Erling har vigt delar åt sitt liv åt havet, med många ensam- och långseglingar genomförda. Samtidigt brinner han för att dela sin passion med andra och tar gärna medresenärer ombord.
Just nu befinner han sig på öppet hav med riktning mot Karibien med tidigare arbetskamraterna Johan Lindvall och Iain Robertson som sällskap.
Två män i sina bästa 50-år som aldrig tidigare varit till sjöss på detta vis.
– Men killarna har kommit in i seglingens väsen. Efter bara något dygn kunde de vistas under däck och att styra i vågor är ingen lek, särskilt inte i mörker. Men de börjar lära sig, säger Per-Erling Evensen.
Sjösjukan har helt enkelt uteblivit, men hur blir det för de orutinerade när de så småningom kommer i land, efter att ha varit i rullning i över en månad? Än vet ingen svaret.
Iain Robertson med en flygfisk som landat i båten, Johan Lindvall styr skutan. Bilderna sända via satellit, därigenom aningen låg kvalitet.
Just före helgen som gick passerade de Kap Verde och gav sig ut på öppet hav med riktning västerut.
De går med en marschfart om 5,5 knop, till en början vindar på omkring elva sekundmeter med en våghöjd på runt tre meter. I topparna når de betydligt högre än så.
De har under sin resa märkt att tiden i någon mån upphör. Inga inbokade möten eller andra klockslag att ha som referens, utöver de schemalagda tre timmar långa vaktpassen.
Efter hand kan det vara svårt att ens veta vilken dag det är. Tiden noteras bakåt, framåt är det kommande väder som är i fokus.
Ute i det stora blå; havet under och himlen högt där uppe.
Ibland stänger de in sig i sig själva; lyssnar på en bok eller ser en film. Men många gånger sitter de tillsammans i sittbrunnen och njuter av 360-graders stjärnhimmel.
En hel del saker på gastarnas önskelistor har redan infallit: De har fångat fisk och ätit den till middag, badat i 23-gradigt vatten på 4000 meters djup, sett delfiner simma ikapp med båten, fått besök av en flygfisk på däck och njutit av den där obrutna himlen.
Även om utrymmet i båten emellanåt är trångt upplever de därifrån sin plats i universum, i det perspektivet är de på en oändlig plats.
Kap Verde-öarna, sista europeiska utposten innan besättningen på Link One gav sig av västerut mot Karibien.
Vanligtvis firas julen med respektive familjer, den här gången görs det mellan hav och himmel. Så hur blir julafton?
– Den som är skäggigast får bli jultomte, men några julgåvor blir det inte. Däremot har vi med oss en rejäl bit torkad skinka från Las Palmas, den kommer att dukas fram på bordet, säger Per-Erling Evensen.
Någon julesnaps blir det inte, på havet är det nolltolerans vad gäller alkohol.
Målet är att nå fram till ön Grenada i Karibien en dryg vecka in på det nya året.