Den gotländske mannen avled hastigt i samband med en olycka på fastlandet tidigare i år. Mannen hade nära släktingar, men de nåddes inte av dödsbudet förrän fyra dagar senare – och då på omvägar.
Redan den första polispatrullen på olycksplatsen sökte efter anhöriga till den döde i polisens register, utan att finna någon familj. Efterforskningarna fortsatte utan framgång nästa dag. Eftersom det var fredagskväll och ett dödsbud ska meddelas skyndsamt försökte polisen i region Mitt komma i kontakt med Region Gotland.
Personen som kontaktades av polisen anlitas av socialförvaltningen i samband med dödsfall, men har helt andra arbetsuppgifter och är inte anställd av regionen. Hen fick veta att det inte fanns släktingar, men att man behövde hitta andra närstående.
I efterforskningarna kontaktades en person som bodde i samma socken som den döde. Han åtog sig, i sin tur, att fundera vidare och ringde upp en person som visade sig vara nära släkt med den omkomne.
I en skrivelse till Region Gotland berättar en syster till den omkomne mannen om hur dödsbudet kom till familjen. I skrivelsen ber hon regionen förklara varför det tog fyra dagar innan de fick beskedet och varför informationen kom via en privatperson. ”Har regionen beaktat sekretesslagstiftningen”, frågar hon sig.
Mari Bergström, enhetschef på socialförvaltningen, beklagar det inträffade. Hon förklarar det inträffade med orden: ”Att det blev som det blev kan kort sammanfattas med följande ord: dåligt polisarbete, mänsklig faktor och slump”.
För GA förklarar Mari Bergström att polisen i region Mitt har kontaktat fel person, men att det var en person som ville hjälpa till.
– Jag förstår inte att de inte kontaktade polisen på Gotland eller vår socialjour, säger Mari Bergström.
Efter att ha varit i kontakt med Region Gotland känner systern att hon har fått försäkringar om att misstaget inte kommer att upprepas:
– För vår del är skadan redan skedd och jag är glad över att ingen annan ska behöva drabbas av detta.
Dessvärre kan det hända igen, konstaterar Daniel Wikdahl, presstalesman för polisregion Mitt.
Han konstaterar att det folkbokföringsregister som polisen får från Skatteverket inte är komplett. I detta fall fanns den omkomne mannens föräldrar inte med i registret och då kunde man inte hitta några syskon.
– Det här sätter fingret på ett problem, konstaterar Daniel Wikdahl och fortsätter:
– Anhöriga ska informeras skyndsamt. Jag förstår att det är svårt för dem att inte få dödsbudet på korrekt sätt.
På Skatteverket vet man varför det finns brister i registren. Gamla gallringsregler gjorde att uppgifter om avlidna personer tidigare togs bort i det register som polisen har tillgång till. Gallringsreglerna har upphävts, men de uppgifterna som försvunnit har inte återställts, förklarar Ingegerd Widell på Skatteverkets folkbokföringskontor.
Men trots att det finns brister i registren kommer man inte att göra något åt det:
– Detta är första gången jag hör att polisen inte får tag på anhöriga, så det kan inte vara så vanligt. Och det krävs en oerhört komplicerad körning för att det här inte ska kunna hända igen, säger Ingegerd Widell.