Arbetet med att höja standarden på öns 14 000 enskilda avlopp startade 2009 och går under namnet Klart vatten. Det är ett av de största miljöprojekten i Gotlands historia. Bor du i Alskog, Burs, Kräklingbo, Lau, När eller Sjonhem så berörs du av nästa fas och får ett brev på posten i veckan. Brevet innehåller information om att handläggare har anledning att tro att avloppsanläggningen inte klarar dagens krav på rening och att du ska kontakta Region Gotland. Sedan har du fyra år på dig att få den nya anläggningen i drift och godkänd.
– Vi lämnar en generös tid på fyra år just för att man ska ha tid att se över sin ekonomi och kunna prata ihop sig med grannar om gemensamma lösningar. Ungefär hälften av alla som har enskilt avlopp på ön kommer att behöva vidta åtgärder inom det här projektet, säger Carin Södergren, biträdande enhetschef på miljö- och hälsoskyddsenheten.
Kostnaderna för husägarna landar oftast på mellan 50 000 kronor och det dubbla, beroende på vilket arbete som krävs. Det kan vara allt ifrån att det bara behövs en ny infiltration, till hus där man spolat toavattnet rakt ut i ett dike på gården.
Från att man fått det första utskicket ska fastighetsägaren komma in med ansökan till Region Gotland om förbättringsåtgärder inom två år. Det glömmer många bort och då blev det tidigare automatiskt förbud. Sedan starten är det ungefär 500 hushåll som fått beslut om förbud, ett hundratal av dem har ännu inte rättat till bristerna i sina avlopp. Men under 2017 utfärdades bara fyra förbud och förklaringen är, enligt Carina Södergren, att man under 2016 ändrade arbetssätt.
– Vi skickar en påminnelse till, plus att vi alltid åker ut på tillsynsbesök innan beslut om förbud utfärdas. Det blir mer administrativt arbete med fler brev som ska skickas ut, men det vinner vi jättemycket på i förlängningen och så får vi nöjdare fastighetsägare också, säger hon.
Får ni några negativa reaktioner från berörda fastighetsägare?
– Det händer ytterst sällan. Folk vet vad som gäller vid det här laget, och så tror jag att förståelsen har ökat för att det är sådan vattenbrist på ön. Folk vet att det vatten vi har, det måste vi vara rädda om. Så jag tycker vi blir väldigt bra bemötta, säger Carin Södergren.
Från början var målet att projektet skulle vara färdigt 2020, men det ändrade miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015. Nu är det inte längre ett projekt som styrs av ett slutmål, utan arbetet ingår istället i enhetens ordinarie arbete och det är bemanningen som styr åtgärdstakten. Just nu arbetar fem inspektörer med handläggning och rekrytering av en sjätte pågår. När hela arbetet med Klart vatten-projektet kommer att vara klart är svårt att säga.
– Troligtvis tar det några år till, efter 2020, säger Carin Södergren.