Socken efter socken går Region Gotland igenom avloppsanläggningar på ön. Garda är en av de socknar som under 2016 har varit under lupp. Tore Wizelius fick i slutet av maj hem ett brev där han fick reda på att han inte får använda avloppet vid årsskiftet om han inte bygger om sitt avloppssystem. Han har själv länge jobbat med miljöfrågor och anser att den nuvarande lösningen med en tvåkammarbrunn, infiltration och slamtömning borde vara tillräcklig.
– Jag måste förmodligen lägga 60 000 kronor på en infiltrationsbädd trots att mitt utsläpp är en droppe i havet i jämförelse med det gödsel som släpps ut på jordbruksmarken intill. Det är konstigt att det inte görs en individuell bedömning för att se var det behövs mest, säger han.
Micael Nilsson, miljöskyddsinspektör vid Region Gotland, säger att varje enskild fastighet bedöms utifrån Naturvårdsverkets schablon för utsläpp.
– Avloppet måste fungera fullt ut för fem personer. Om huset senare säljs till en familj som bor där permanent måste det fungera, säger han.
Micael Nilsson säger att en stor anledning till att infiltrationsbädd rekommenderas är för att det ofta är det enklaste sättet för fastighetsägarna att komplettera den nuvarande lösningen. Dessutom hjälper anläggningen till med att bilda nytt grundvatten. Han säger också att han kan förstå argumentet med den intilliggande jordbruksmarken men att det är två olika lagstiftningar.
– Ja, det kan verka märkligt men det vi inom Klart vatten tittar på är avloppen. Dessutom är det gödsel som sprids hygieniserat så det ska inte innehålla några bakterier.
Projektets mål är att förbättra Gotlands dricksvatten och samtidigt minska övergödningen av Östersjön. Micael Nilsson säger att de räknar med att cirka 40-50 procent av alla enskilda avlopp inte är godkända och därför på ett eller annat sätt måste åtgärdas. De flesta skickar in ansökan inom de första två åren och får därför inte något förbud. Just nu har drygt 500 fastigheter förbjudits att använda sina gamla avlopp. Det flesta åtgärdar avloppen innan förbuden träder i kraft.
Micael Nilsson säger att den kostnad som projektet innebär för hushåll som måste se över avloppet hänger ihop med att skattebetalarna inte ska behöva betala.
– Det är som när man lägger om ett tak. De kostnader som kan kopplas till en fastighet ska fastighetsägaren stå för, säger han.