Det surrar lite varstans över öns skogar just nu. Skogsstyrelsen har anlitat Gustav Gerdes och hans drönare för att flyga och dokumentera ett 40-tal kvadratkilometerstora rutor. När GA träffar honom står han beredd att skicka upp drönaren över en tallplantering i Bäl.
– Fördelen med att flyga i maj är lövträdens skira grönska. Det finns annat än tall i det här området, och det upptäcker man lätt nu, säger han och låter drönaren flyga iväg.
På 120 meters höjd far drönaren fram och tillbaka 27 gånger för att täcka området. Den avbryter automatiskt flygningen några gånger när den behöver landa för att få ett nytt batteri. Förutom i Bäl görs flygningar även i Hangvar, Fole, Vallstena, Hörsne, Ekeby, Roma, Vall, Sproge, Silte och Grötlingbo.
Utöver en vanlig kamera är drönaren utrustad med en som känner nära infrarött, en våglängd som inte det vanliga ögat upptäcker.
– Det är första gången jag gör jobb åt Skogsstyrelsen. Tidigare har jag flugit över potatisfält för att upptäcka potatismögel, men annars är det mycket jobb med att upptäcka läckande tak, värmeläckage eller ta fram underlag för 3D-modelleringar, säger han och berättar att han arbetat med drönare i tio år.
De 40 rutorna ska dokumenteras en gång till, i augusti, och även inventeras från marken. Sedan ska all data matas in i datorer, som med hjälp av artificiell intelligens ska lära sig att identifiera sjuka almar. Målet är att i framtiden inte använda drönare, utan med hjälp av de intelligenta datorerna hitta sjuka träd på satellitbilder eller flygfotografier.
– Skogsstyrelsen har tidigare använd drönare och artificiell intelligens för att upptäcka lärkträd som skadats av lärksäckmal. Då lyckades man få datorn att känna igen sjuka träd. Det är väldigt intressant att vi får testa tekniken på almsjukan, säger Karin Wågström vid Skogsstyrelsen på Gotland.
– Fungerar tekniken så att vi hittar fler almsjuka träd, då minskar spridningen. Fler träd överlever och på sikt blir bekämpningen billigare, tillägger hon.
Karin Wågström har ägnat mycket tid åt almsjukan, sedan den upptäcktes på ön 2005. Sedan dess har mer än 60 000 träd sågats ner och destruerats. Förra året kom Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket överens om att bekosta en fortsättning. Enligt en beräkning finns det över två miljoner almar på ön. Utan bekämpning tros större delen av de gotländska almarna vara döda inom 15 år.