Gotlands medeltida kyrkor har historikerna generellt bra koll på. Men hur kyrkogårdarna sett ut, och hur torn och vindar utvecklats – där finns betydligt fler frågetecken. Nu ska man råda bot på det.
I två år har Visby stift och Gotlands museum arbetat med ett övergripande projekt där samtliga 92 kyrkor på ön samt kyrkoruiner ska få sin egen historiska rapport på ungefär 80 sidor per objekt. Resultaten, som väntas vara klara om två år, ska sedan kunna hjälpa både pastoraten och allmänheten när man söker efter sin kyrkas historia.
– Materialet ska också kunna användas som ett underlag vid kommande renoveringar och forskningsprojekt, säger Eva Selin, antikvarie för grön kulturmiljö vid Gotlands museum.
Hon leder arbetet som just nu utförs av ett gäng antikvarier som klättrat runt i torn och på kyrkvindar. I jobbet ingår det också att ta fram tidigare känd dokumentation och bilder på kyrkobyggnader, gravar och annat. Projektet finansieras av kyrkoantikvarisk ersättning och av medlemsavgifter från Svenska kyrkan.
– 65 arbetstimmar läggs på varje kyrka. Det som kan framkomma nu är nya, tidigare inte kända, detaljer. Det blir en revidering av vad man tidigare vetat, säger Eva Selin.
Två arkeologer, Per Widerström och Johan Norderäng, är inkopplade på projektet, men deras roll handlar i detta fall inte om att göra ugrävningar eller lyfta på några stenar.
– Det är arkivstudier vi bedriver där vi samlar in material om vad som tidigare gjorts, säger Johan Norderäng.
– De äldre träkyrkorna byggdes ofta in under de nuvarande kyrkorna. Men trots det kan man hitta spår av de allra äldsta begravningarna som gjordes på Gotland, säger Per Widerström.
Konstvetaren Jakob Lindblad är forskare i kulturmiljö och är en av dem som har ett finger med i majoriteten av det dokumenteringsarbete som nu genomförs i kyrkorna.
– De gotländska kyrkorna är intressanta på många sätt. För det mesta kan man följa kyrkornas utbyggnadstakt genom att titta på byggnaden, men någonstans längs vägen har pengarna tagit slut och kyrkan har därmed fått ett lite udda utseende.
Många byggstopp tros ha inträffat under 1300-talet när ekonomin gick ner och digerdöden drog fram.
– Någonstans där tog också den stora utbyggnaden av kyrkor slut och många kyrkor stannade i växten, säger Jakob Lindblad.