De flesta känner igen sig. Man tar ut mjölkpaketet ur kylen och ser att det gick ut dagen innan. Åtminstone enligt bäst före-märkningen.
En del häller ut mjölken direkt. Andra doftar, kanske smakar lite och häller sedan upp den i ett glas eller i kaffet.
– Det är inga problem att äta mat även om bäst före-dagen är nära eller har passerats. Om vi kan öka kunskapen om detta så minskas också matsvinnet rejält, säger Rikard Hellqvist, kommunikationsansvarig på företaget Matsmart.
Han menar att ett av problemen är att många inte kan skilja på bäst före-dag och sista förbrukningsdag. Närmare bestämt var tredje svensk, enligt företagets Sifoundersökning.
Bäst före-datum handlar inte om hur länge ett livsmedel är säkert, utan till vilket datum livsmedlet förväntas behålla sin kvalitet.
Det vill säga smak, färg, krispighet, spänstighet och tuggmotstånd.
Det som händer efter bäst före-datum är alltså att kvaliteten så småningom blir sämre. Men maten kan fortfarande vara fullt ätbar.
Märkningen sista förbrukningsdag handlar om hur länge ett livsmedel är säkert att äta.
Märkningen ska användas för livsmedel som lätt förstörs av mikroorganismer och där lagringstiden kan bidra till att ett livsmedel kan bli hälsoskadligt trots att det förvaras enligt förpackningens anvisning.
Exempelvis köttfärs, rå fågel och rå fisk.
På Ica Atterdags i Visby är Emil Segerlund teamledare och berättar att man har järnkoll på hur färska varorna i butiken är.
– Vi gör datumkontroll tre gånger i veckan. Är det något som närmar sig bäst före-datumet så sänker vi ner priset rejält. Vi gör vad vi kan för att minska svinnet och på sommaren är det såklart enklare för oss eftersom vi har så stor omsättning på varorna, säger han.
Men vid ett stopp på mejeriavdelningen hittar vi ändå ett par röda prislappar.
– Grädden är nog känsligast, berättar han och visar hur butiken i detta fall har sänkt priset på ett antal förpackningar med närmare tio kronor.
Emil menar att det inte alls är så att produkten behöver vara dålig efter utgånget datum, men butiken får då inte sälja den längre.
– Vi måste ta bort den från hyllorna då, så är det.
Företaget Matsmart, som är en nätbutik som säljer felmärkta eller utgående varor till kraftigt rabatterade priset, säger att deras kunder på Gotland hjälpte till att minska landets matsvinn med fem ton – av totalt 708 ton – under 2016.
– Gotlänningarna är ganska duktiga, säger Rikard Hellqvist.