De offentliga kosläppen, eller betessläppen som de också kallas, börjar få rätt många år på nacken. Det må ses som ett tecken på ett urbaniserat samhälle att utsläppandet av kossor på vårbete utvecklats till ett folknöje – som i storstadsområden kräver att man beställer plats i god tid.
På Gotland förknippas traditionen nu mest med Grönt centrum på Lövsta, även om enskilda gårdar också välkomnat besökare.
– Vi brukar locka en publik på mellan 1 000 och 1 200, säger Susanne Welin-Berger, utvecklingsledare på Grönt centrum.
Årets kosläpp sker på lördag, när gymnasieutbildningens 85 mjölkkor kastar sig ut på grönbete. Det sker under en dag med öppet hus, där man också visar mjölkproduktion och en nybyggd rehabilitering för hundar, samtidigt som barn bjuds på bullar och kan leka på tramp-traktorer.
Men allt är inte idyll kring kosläppen. I en insändare till GT, apropå det stundande betessläppet på Lövsta, hävdas att det är en ”väldigt sorglig verklighet” bakom fasaden, med ”en tredjedel av Sveriges mjölkkor uppbundna inomhus största delen av sitt korta liv”. Insändarskribenten gör också en poäng av att Jordbruksverkets regler för Gotland anger bete under minst 90 dygn under 1 april-31 oktober, men att ”dygn” definieras som ”minst 6 timmar”, inte 24.
– Produktionen här är Krav-märkt och vi strävar efter att korna ska vara ute så mycket som möjligt, därav detta tidiga släpp, trots att det kan vara lite kyligt ännu. De stannar ute till oktober-november. Att de sen tas in under fem månader är för deras egen skull, säger Susanne Welin-Berger.
– Lösdrift är det normala nu för tiden. Små besättningar där inredningen är gammal kan var inne mer, men där finns det ofta också en mer personlig skötsel.
Insändarskribenten kritiserar mjölkindustrin för en avel som ger korna ”olika fysiska besvär, bland annat juverinflammation”.
– Aveln tar tvärtom sikte på bättre juverhälsa. Andra länder hämtar därför gärna sperma från våra tjurar, kommenterar Susanne Welin-Berger.
Insändaren propagerar för vegetariska alternativ till ”den heliga mjölken”.
– En sak kritiker av köttproduktion missar är att djuren är en del i det naturliga kretsloppet. En köttproduktion som dessutom ger mjölk och ost är miljömässigt bra. Men man ska äta svenskt beteskött! avslutar Susanne Welin-Berger.