Håkan Mattsson med sambon Lars Johansson och hunden Fidel på markerna utanför deras hus i Sundre.
Håkan bor i ett av de sydligaste husen på Gotland tillsammans med sin sambo. Det är olika saker i livet som har fört dem hit. När de träffades bodde Lars i Göteborg och Håkan i Stockholm. De hade varit på ön var för sig tidigare och skulle uppleva den som ett par.
– Det var vår första sommarsemester tillsammans och vi var här i vår förälskade yra, berättar Håkan.
De åkte runt ön i hans lilla gula bil och tältade längs kusterna. De badade i havet, lagade mat på stormkök och satt vid en öppen eld på kvällarna. Gotlandshuset köptes 2008 och de skrev sig här 2017. De ville ha en ny plats ihop och nu är de etablerade här. Lars är ordförande i Sundre sockenförening och Håkan är kassör i skifteslaget.
– Som terapeut pratar jag en del om hemmavarande. I Sundre känner jag en hemhörighet och kan längta hit när jag inte är här, säger han.
De har också en liten lägenhet i Uppsala där Lars jobbar som landskapsarkitekt och Håkan har en psykoterapimottagning i Stockholm där han är ett par dagar varannan vecka. Annars tar han emot klienter vid hemmet i Sundre, håller distanskurser i biblioterapi hemifrån och arrangerar ett retreat i sin hemsocken. I framtiden hoppas de kunna utgå mer från den här platsen, med trädgårdsinspiration och samtalsverksamhet.
– Och spegla någon drömlik tillvaro, säger Håkan, som hittills visar den tillvaron på deras instagramkonto "Pojkarna på Majstre".
Deras liv har inte alltid varit så här.
– Jag och Lars har ett förflutet. Bägge två har levt i heterosexuella relationer. Vi har fyra barn totalt och så här långt åtta barnbarn, säger Håkan.
Han hade också ett helt annat arbetsliv.
– Från det att jag var 21 till 45 år så jobbade jag på bank. Jag fick guldklocka, säger han.
När han flera år senare, som utbildad sexolog och erfaren samtalsterapeut, går en kurs i biblioterapi får han syn på hur olika texter har hjälpt honom i livet.
– Jag kunde se att det man kallade biblioterapi hade jag redan erfarit, när jag har sökt mig till texter eller haft behov av att skriva i olika livsskeenden, säger han.
I stället för att göra en tidslinje över livet och dess olika vändpunkter gjorde han en biblioterapeutisk linje, för att se vilken litteratur som hade påverkat hans liv.
– När jag var tonåring till ung vuxen var Eva Dahlgrens texter oerhört viktig för mig och har hjälpt mig jättemycket, med tron på sin egen identitet och att vara den man är, berättar Håkan.
Hur exempelvis låttexten "Egoism", satte ord på det som var svårt. Som medelålders var det boken "Stjärnor utan svindel" av Louise Boije af Gennäs som gav honom kraft och förståelse för att lämna sin heterosexuella relation.
– Den speglade mitt liv i den process som jag var i. Dels att följa sin längtan, stå upp för den jag är och ha tillit till mina drömmar. Men också bejaka skuggsidorna av vad ett sådant liv innebär. Vad det gör med min familj och vad det blir för reaktioner. Det var en sådan bok som var viktig för mig vid det steget och jag tänkte ungefär, kan hon så kan jag.
En annan bok var Bodil Malmstens "Priset på vatten i Finistère".
– Den handlar mycket om modet till uppbrott och att söka sig till något nytt. Som när jag bröt upp familjestrukturen vid skilsmässan och så småningom lämnade den trygga banken, berättar Håkan.
Nyligen läste han Kjell Westös roman "Tritonus" som han kände igen sig i.
– Den handlar egentligen om där jag är nu. Att vara lite äldre och i övergången från ett arbetsliv till ett annat. Och just det här med försoning och botgörelse innan det är för sent och skapa någon slags balans och harmoni, säger Håkan.
Håkan Mattsson samtalsterapeut i Sundre.
I Sverige är termen biblioterapi något nytt och det går inte att bli licensierad eller legitimerad som biblioterapeut. Håkan berättar att det egentligen har funnits sedan det antika Grekland, men att benämningen kommer från första världskriget.
– I USA högläste sjuksköterskorna på militärsjukhuset poesi för soldaterna. På något vis startade det där och utvecklades vidare, säger han.
Biblioterapi används förebyggande, behandlande, rehabiliterande och i utvecklande syfte.
– Många förknippar kanske biblioterapi med tv-programmet Babel, där man som tittare lite lekfullt skickar in ett problem och får svar från en författare. Och det är inte fel, säger Håkan, men menar att det är bredare än så.
Ibland ordinerar han en specifik bok till sina klienter, men använder oftast texter som ett komplement i terapin.
– Vi utgår från litterära texter och undersöker vad de gör med oss som läsare. På det sättet som författaren skildrar känslotillstånd och händelser kan jag som läsare spegla mitt inre liv och komma i kontakt med känslor, tankar, minnen och drömmar. Det kan man säga är själva kärnan i biblioterapi, förklarar Håkan.
Texterna kan läsas eller skrivas, ofta i en kombination. Det är få av hans patienter som kommer till honom specifikt för biblioterapi, även om det händer.
– Men det är många gånger jag ger dem idén om vad de kan läsa och det är sällan en hel bok. Eller så ber jag dem skriva något om barndomsminnen, förluster, sorg, sjukdom eller brusten kärlek. Jag låter dem beskriva vad det handlar om och då har vi material att arbeta med, säger han.
Vilka texter som ska läsas beror på person och situation.
– Det slår an olika i olika människor, vilket gör att det kan vara svårt att välja en exakt bok, säger Håkan, som ändå nämner tio böcker som kan öka det psykiska välmåendet på olika sätt.
"Alla de här böckerna och texterna vi läser är för att kunna ställa frågor till sig själv. En text kan också skapa en igenkänning och upplevelsen av att inte vara själv. Eller en acceptans kring att livet just nu är som det är", förklarar Håkan Mattsson, samtalsterapeut med biblioterapi som inriktning.
TIO BOKTIPS FRÅN HÅKAN MATTSSON
"Spådomen, en flickas memoarer" av Agneta Pleijel
Om en uppväxt i lögn, att förstå sin uppväxt och var man kommer ifrån.
"Mot fyren" av Virginia Woolf
En spegling av familjestrukturer och de roller vi tar eller inte tar i en familj.
"Arv och miljö" av Vigdis Hjorth
Om att växa upp i en dysfunktionell familj och hur de påverkar en senare i livet. Ta plats eller bli förminskad.
"Pappan och havet" av Tove Jansson
Handlar om behov av förändring och acceptans att livet också bara är.
"Korparna" av Tomas Bannerhed
För att se hur ens miljö präglar en och hur avtrycken lever kvar i senare vuxna relationer.
"Stjärnor utan svindel" av Louise Boije af Gennäs
Kärleksroman för att komma i kontakt med vad den passionerade förälskelsen gör med en. Kan hjälpa en att se olika val.
"Ett år av magiskt tänkande" av Joan Didion
Om att förlora någon. En sorgebearbetningsbok om död och sorg.
"Blå" av Maja Lunde
För de som känner klimatångest. Även om den är smärtsam kan den få en att komma nära ens egna tankar och känslor om klimatförändringarna.
Den tredje åldern av Patricia Tudor-Sandahl
Igenkänning och acceptans om att åldras, när barnen har flyttat, arbetslivet ebbar ut och kroppen tappar ork och åldras.
Pesten av Albert Camus
En bok som har använts i biblioterapeutiska sammanhang när pandemin kom med restriktioner som påverkar livet.