Tio år senare, är Pigge Werkelin på väg att bygga ett offentligt vattenland i Slite. Men planerna går i stöpet. En något moloken Pigge går hem och slickar såren, men är inte riktigt beredd att ge upp drömmen än.
-Dammen på tomten visade sig vara tät, och jag såg en möjlighet att förverkliga min dröm i miniformat här hemma istället, skrattar Pigge och kisar ut över sin kreativa lekdamm, om än något mindre än den som var planerad.
-Vi var sugna på att köpa sommarhus. Vi bor ju precis vid vattnet, som borde vara ett perfekt läge för sol och bad. Men det är en rätt så ogästvänlig miljö. Långgrunt och stenigt, och dessutom ganska kallt. I dammen badar vi från mitten av maj till slutet av september, tidigast när temperaturen når 15 grader.
Tove Werkelin, 6 år, spenderar mesta delen av sommarlovet i plurret.
-Linbanan är bäst, den går fort och det känns som att man flyger, säger hon och ler. När man känner vattnet mot tårna, då ska man släppa taget.
Kalkbrottsdröm
Dammen dränerades och grävdes ur till ett maxdjup på cirka tre meter och en omkrets på ca 20 gånger 30 meter. Ingen liten förvandling.
-Jag har alltid tyckt att kalkstensbrotten här på Gotland är så häftiga att bada i. När vi började gräva dök det självfallet upp kalksten som vi fick bryta. Det liknar kanske mer ett kalkstensbrott än en damm, säger Pigge.
På dammens botten ligger en dykkanal för de modiga, ett cementrör stort nog att simma igenom. På så sätt, kanske en gnutta likt ett akvarium.
Cirka trehundra tama guldfiskar och karpar känner sig mycket väl hemma i familjen Werkelins damm. De håller helst till i den lilla ”krukstaden”, mitt under bryggan som är försedd med en glasskiva som ger god syn ner till fiskriket.
Så, kan vem som helst bygga en lekdamm på sin tomt? Ingenting är omöjligt menar Pigge, men det underlättar om man känner till marken man står på. Kan den ge upphov till en tät damm?
-Vi visste att dammen var tät, och vi chansade på att det skulle fortsätta att vara tätt vid utbyggnaden. Det är ohyggligt dyrt att täta en damm. Men annars skulle jag bara säga, ”go for it”.
För de som känner till Pigges tidigare skapelser, är det hela kanske föga förvånande, vem annars får för sig att bygga ett mindre vattenparadis på sin tomt?
-Jag är ganska barnslig, ler Pigge. Visserligen har jag ju erfarenheten av att bygga vattenland sedan tidigare. Erfarenheterna som jag har samlat på mig från Kneippbyn har kommit väl till pass, men först och främst beror det på att jag är orimligt barnslig.
Som en sann entreprenör står han för idé och konceptutveckling, även hemma i Brissund. Ritningen är signerad Pigge Werkelin, men han vill gärna framhålla att det inte hade blivit någon lekdamm utan goda vänners hjälp.
- Jag gillar kreatörskapet, men jag behöver hjälp att förverkliga mina idéer. Min gode vän Bengt Lindahl på Visby kafferosteri, har byggt det stora vattenfallet, säger Pigge och pekar ut över ett halvmeter högt torn av kalksten med forsande vatten.
Området runt dammen är uppbyggt av kalksten, och kan liknas vid en ringsmursruin med torn och fönster. Vid sidan av vattenrutschkanan ligger en liten sandstrand och vid ute-duschen en piazza för avkoppling med bubbelpool klädd i plast-relief, misstänksamt likt kalksten.
Och så vattenrutschkanan så klart, det nyaste tillskottet.
-En vattenrutschkana är ett måste, annars är det ingen lekdamm, konstaterar Pigge. Den är ritad och platsbyggd av en snickare från ön.
Idéer finns det gott om, och dammen är under konstant utveckling.
- Ja, vad får jag mina idéer ifrån? Alltså, det funkar ju som så att man ser någonting vid något tillfälle i livet som lagras i minnet och så helt plötsligt får man chansen att förverkliga den där idén. Lianen exempelvis, har jag nog sett i någon pippifilm, du vet när de slänger sig ut i havet. Sedan får jag inspiration av de barn som är här och leker, och min fru Monica som också är en riktig idéspruta.
Går hon med på alla dina upptåg, eller tar det stopp ibland?
-Nej, hon sätter inte stopp för någonting. Min förra fru gjorde det däremot. Jag fick passa på att bygga koja när hon var borta. Och hon passade på att ta ner 23 träd medan jag var borta. Att kompromissa heter det tydligen, skrattar Pigge.
Året runt
När fiskarna har gått i ide och isen har lagt sig över dammen är det hög tid att ta ned skridskorna från vinden. En damm kan man använda året runt, det går familjen Werkelin i godo för.
-Då lyser vi upp dammen och spelar julmusik i högtalarna. Fram med skridskorna och så är det bara att åka, säger Pigge.
Fiskarna skymtas ibland som hastigast genom isen, men oftast går de helt upp i rök.
-De går i ide under isen. Där verkar de trivas bra, de håller rent från alger och beläggning på lampor och stenar.
Inte rädd för att misslyckas
Multientreprenör som han är, vet han om att inte bryta ihop vid ett misslyckande. Något som han fått med sig från barnsben.
-Jag hade en mamma som trodde på allt jag gjorde, och en pappa som inte trodde att jag klarade något alls. Det har gett mig en bra balans, skrattar han och fortsätter något mer allvarligt:
-Jag var jäkligt kass i skolan, jag är dyslektiker, vilket resulterade i att jag ofta gjorde fel. Det är lätt att känna sig dum i ett samhälle där det är pinsamt att misslyckas, och jag tror att många utvecklar ett dåligt självförtroende i skolan och i hemmet. Det verkar det viktigt att hela tiden sträva efter att vara duktig, men att göra fel är ett steg i rätt riktigt mot att göra rätt.
Så du lärde dig istället att det inte var farligt att misslyckas?
-Ja, och det har jag haft stor användning av i mitt yrkesliv. Jag tror på mig själv. Jag lyssnar till andras åsikter, men till syvende och sist är det bara jag som kan ta beslutet. Och så får man chansa, testa, kanske ompröva. Som entreprenör måste du lita på dina egna idéer, och det kan ibland kännas hur svårt som helst. Men det är motsägelsefullt nog, också det som gör det så spännande.
Foto: Sveds Signe Söderlund