En villabrand eller någon som fått hjärtstopp. Innan räddningstjänst eller ambulans hinner fram har specialutrustade företagsbilar redan gjort den första insatsen som kanske räddar liv.
Planerna är långt framskridna och kan bli verklighet redan nästa år.
– Jag för diskussioner med två företag som tillsammans har ett 20-tal bilar som rör sig över hela ön. I ett av fallen kan det kanske bli ett avtal innan året är slut, berättar Dick Svennefelt, chef för räddningstjänsten på Gotland.
Vilka företag det rör sig om är ännu hemligt, men tanken är att utrusta deras tjänstebilar med hjärtstartare, brandsläckare och så kallade släckgranater, som kastas in i brinnande rum och dämpar eller släcker en brand med hjälp av vätskedroppar i gasform.
– Nästa steg är att lösa kommunikationen. Radiosystemet Rakel är bra, men det kostar mycket att köpa in, säger Dick Svennefelt.
Problemet att bemanna jourskiften på landsbygdens brandstationer är inte unikt för Gotland, utan delas av de flesta kommunerna i Sverige. Samtidigt konstaterar räddningstjänsten att organisationer som Missing people har betydligt lättare att engagera människor.
– Viljan att göra en frivilig insats är stor i Sverige, inte minst på Gotland. Vi har inga problem att få fram exempelvis skogsmaskiner och tankbilar från näringslivet när det utbrutit en skogsbrand, uppger Dick Svennefelt.
I Medelpad och Sörmland används privatpersoner för att minska insatstiden. På orter som tar lång tid att nå med utryckningsfordon har frivilliga fått en kortare utbildning i bland annat brandsläckning och sjukvård, och larmas via sms när en olycka inträffar i deras närområde. På Färingsö i Mälaren kompletterades räddningsvärnet med tio sådana frivilliga, med gott resultat, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps tidning Tjugofyra7. I detta fall jobbade samtliga redan inom räddningstjänst, polis eller ambulans, med möjlighet att kunna göra en insats även när de var lediga.
Gotlands räddningschef är övertygad om att dessa alternativa lösningar för att öka tryggheten i glesbygden endast är början.
– Södertörns brandförsvarsförbund använder väktare som larmas ut av larmcentralen. De är ofta först på plats. Det här kommer att växa i Sverige och även på Gotland, säger han.
Är detta en ersättning för räddningstjänst på landsbygden?
– Nej. Meningen är inte att göra dem till brandmän utan att de ska släcka den lilla branden. Man ska se detta som ett komplement och ett tecken på medborgarengagemang, men det är ingen ersättning för räddningstjänsten, den är ett kommunalt ansvar, säger Dick Svennefelt.
Det finns även funderingar kring att utbilda sms-livräddare på Gotland, privatpersoner som likt i Medelpad och Sörmland kan larmas via sina mobiltelefoner till en olycksplats i närheten. Svårigheten är att veta om de finns gripbara när larmet kommer.
– Vi vill titta på detta med sms-livräddare men frågan är hur vi får tag på de personerna som är närmast när de behövs. Vi skulle behöva en gps-position på dem.
Samtidigt finns det mycket man kan göra som privatperson för att förebygga risken för brand och olycka i sin bostad. Räddningstjänsten rekommenderar minst en brandvarnare per våningsplan inklusive vinden. Med brandsläckare kan man själv dämpa eller släcka en brand, och om hemmet dessutom är rustat med brandfilt är dessa bra mot brand i köket eller i kläder.