Trafikverkets balans bland blommor och bil

Många förundras över den enorma blomsterprakt som pryder väg­renarna på Gotland. Att det ser ut som det gör beror faktiskt på ett unikt ­arbete som Trafikverket påbörjade redan på 80-talet.

Arbetet med att skapa artrika vägrenar började redan på 80-talet.

Arbetet med att skapa artrika vägrenar började redan på 80-talet.

Foto: Sofie Regnander

BLOMMOR OCH BIN2017-07-17 09:10

Nyligen fick Trafikverket på Gotland utmärkelsen Årets Pollinatör. Bakom utnämningen står Svenska Bin och motiveringen löd: För en medveten slåtter som gynnar unik, blommande flora och ger livsutrymme för bina.

– Det var redan på 80-talet som två vägmästare här på ön började testa att spara blommor utmed vissa vägsträckor, berättar Ann-Louise Almgren från trafikverket.

De båda var förtjusta i blommor och i takt med att många ängar försvann så var det just utmed vägarna som det fanns en möjlighet att bevara ängsfloran.

– De fick andra inom verket att fatta att det var viktigt att bevara blommorna för att skapa större artrikedom. Det är deras kunskap som ligger till grund för dagens skötselplan här på Gotland.

Och visst blommar och surrar det intill vägkanten. Vid Södra Hällarna, där GT träffar trafikverket och slåttermaskinförare Peter Gardell från Nybergs entreprenad, har tre rödlistade vildbiarter noterats.

– Men det är inte bara bin som gynnas, säger Peter Gardell.

– När jag parkerar maskinen hemma på kvällen så kommer alltid en flock gråsparvar som är intresserade av alla insekter som jag fått med mig hem från vägrenarna.

Trots det medvetna arbetet så får Trafikverket många samtal från folk som tycker att man slåttrar alldeles för mycket utmed vägarna eller också att det slås på tok för lite.

– Det är en avvägning mellan säkerhet och bevarande, ­säger Bob Kolmodin från Trafikverket. Men trafiksäkerheten kommer alltid först. Därför klipper vi alltid ned växtligheten i kurvor och i korsningar. Där måste sikten vara god. Vi slår också vid räcken och trafikskyltar.

– Efter häftiga regn måste vi ibland ta sådant som hänger ner på cykelbanor också, flikar Ann-Louise Almgren in.

Att rådjurstammen växer på Gotland är också något Trafikverket börjat väga in. Till en början trodde man sig känna till djurstråken.

– Men nu finns de överallt och ön är så liten, så här har vi lite att tänka på.

Vad skulle hända om ni inte gjorde något alls?

– Då skulle det nog bara bli hundkex och gräs kvar till slut som kvävde all annan flora, säger Ann-Louise Almgren.

Nu under sommaren då turistperioden är som mest intensiv får vägrenarna vara och blommorna får fröa av sig. I september när floran vissnat kommer slåttermaskinen fram igen och då slås allt ned.

Bifakta

Cirka en tredjedel av ­maten vi äter har pollinerats av bin och humlor. Utan bin skulle många frukt- och grönsaksdiskar gapa tomma.

Det finns cirka 270 olika arter vilda bin i Sverige. En tredjedel av dessa är ­hotade och är rödlistade, ­vilket innebär att de minskar i ­antal och riskerar försvinna på sikt. Orsaken till hotet är giftiga bekämpnings­medel och miljöförändringar. Att det gamla småskaliga ­odlingslandskapet försvunnit har också slagit hårt mot bina, då många sorters blommor minskar.

Källa: Naturskyddsföreningen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!