Läkaren Åke Åkesson är huvudpersonen bakom Borgholmsmodellen.
Framtidens vård
Bara en av tre invånare i Sverige har en fast läkarkontakt. Det kan jämföras med våra grannländer Norge och Danmark, där 98 procent av befolkningen har en fast läkarkontakt. Utmaningar som att primärvården får för lite pengar och svårigheter med att rekrytera och behålla personal sägs ligga bakom.
Detta är något som Åke Åkesson, infektionsläkare som skolade om till specialist i allmänmedicin, fick uppleva när han flyttade från Stockholm till Öland för att ta över som verksamhetschef för Borgholms hälsocentral. Vårdcentralen hade för få anställda, och det var svårt att locka läkare. Han insåg ganska snart att en bra bemanning är själva förutsättningen för att kunna bedriva en bra sjukvård.
– Att vi inte har tillräckligt bra bemanning i primärvården beror på att vi inte har lyckats skapa en arbetsmiljö som tillåter doktorn att göra ett bra jobb, säger han.
Det allra första steget mot det som idag kallas Borgholmsmodellen, är att Åke Åkesson införde ett listningstak om max 1 000 patienter per läkare.
– I Borgholm räckte det med att vi slog fast att vi siktar mot att de heltidsanställda doktorerna ska ha som mest 1 000 patienter på sin lista, för att det skulle börja komma personal hit. Det här tror jag skulle funka precis lika bra på Gotland och överallt i Sverige, men man måste vara väldigt tydlig med att man strävar mot det här. Annars går det inte att vända den negativa trenden.
Att arbetsgivaren visar att man menar allvar är a och o, menar Åke Åkesson.
– De två första läkarna som vi anställde fick just 1 000 patienter var, annars hade de nog inte stannat kvar. Sedan fick vi andra täcka upp under tiden tills vi lyckades rekrytera fler. Min starka rekommendation är att man täcker upp med hyrläkare under uppstarten, och prioriterar de mest sjuka äldre för fast läkarkontakt först.
ST-läkare Henrik Funestrand undersöker en av sina patienter.
Efter att Borgholms hälsocentral rekryterat mer personal tog man tag i flera andra utmaningar. Demografin i Borgholms kommun liknar på många sätt Gotlands. Här finns en av landets äldsta befolkningar, där var tredje invånare är 65 år eller äldre. För att ge dessa patienter bättre kontinuitet, och minska onödiga sjukhusinläggningar, startade hälsocentralen det de kallar hemsjukhuset.
– Vi har en väldigt nära samverkan med kommunen och vi garanterar alla våra äldre, eller mer vårdtunga, patienter ett hembesök av deras läkare samma dag, säger Åke Åkesson.
Hembesöket kan bokas av patienten själv via ett telefonsamtal, likväl som av kommunens hemsjukvård eller av ambulanspersonalen.
– Ibland kommer ambulansen hem till patienten mitt i natten och upptäcker att läget inte är så akut. Istället för att då ändå ta med patienten in till en akutmottagning där denne får spendera sju timmar på en grön galonbrits för att sedan bli hemskickad, kan ambulanspersonalen boka in ett hembesök med patientens egen läkare lite senare samma dag, säger Åke Åkesson, och berättar att arbetssättet har minskat antalet sjukhusbesök och vårddagar för de mest sjuka äldre med 30 procent.
ST-läkare Jonas Ejderstedt ringer upp en patient som önskar kontakt. På hälsocentralen på Borgholm används ingen växel bemannad med sköterskor.
"Tyvärr är telefontiderna slut i dag. Försök igen senare". Det är inte ett helt ovanligt meddelande att få vid försök att få en telefontid med vårdcentralen. På Borgholm har de helt skippat telefonväxel bemannad med sjuksköterskor, i stället har patienten direktnummer till sin läkare. Numret finns på hälsocentralens hemsida och i lokaltidningen.
– När man känner sig orolig för sin hälsa ringer man sin doktor och berättar kort på telefonsvararen vad man behöver hjälp med, sedan ringer läkaren tillbaka. Under det samtalet löses bekymren direkt i 30 procent av fallen.
Systemet har nu använts i fyra år och både patienter och personal är nöjda.
– De som tycker allra bäst om det är våra 14 distriktssköterskor som slipper sitta i telefon och istället kan jobba patientnära.
ST-läkare Åsa Björkman.
I modellen ingår även "digital specialistkonsult". I dagsläget är det patienter som söker vård för någon form av ortopediska besvär som direkt vid besöket hos sin husläkare kan koppla upp sig på skärm mot en specialistläkare på sjukhus.
– I vanliga fall hade patienten fått vänta i säkert tre månader på en första bedömning hos specialist, nu går det på tio minuter, säger Åke Åkesson.
80 procent av de 440 patienter som metoden har prövats på fick hjälp direkt, och slapp remiss till sjukhuset.
– Att få en remiss innebär alltid att patienten hamnar i ett vakuum. Med en fungerande, välbemannad primärvård kan man skapa hur bra sjukvård som helst om man har tillgång till distanskonsult.
Borgholms hälsocentrals patienter har direktnummer till sin läkare.
Även Gotland sneglar mot Borgholm. I Liberalernas valprogram lyfts just Borgholmsmodellen som ett föredöme.
På Gotland utreds nu hur ett eventuellt listningstak på öns vårdcentraler skulle kunna utformas. Resultatet ska presenteras för politikerna i juni. Socialstyrelsen har precis satt ner foten i frågan, och rekommenderar 1 100 invånare per specialistläkare i primärvården som riktvärde.
Enligt hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Mats-Ola Rödén (L) finns en bred enighet i nämnden om att införa någon form av listningstak.
– Vi är övertygade om att vi måste se till att jag som patient har min fasta kontakt. I början får vi nog tänka i termer av fast vårdkontakt, och sedan fast läkarkontakt. De som har en multisjuklighet, och är äldre, ska prioriteras, säger Mats-Ola Rödén.
Om Borgholmsmodellen fungerar, varför har inte fler följt efter?
– Jag tror att det handlar om pengar. Man tror att det blir dyrare. Jag vet att det nu görs några försök runt om i landet, och jag tror att listningstak i förlängningen kommer att komma överallt och att det är oerhört väsentligt.
Kommer det göra det enklare att rekrytera läkare till primärvården?
– Om det införs överallt kanske det inte innebär någon lockelse i sig. I första hand handlar det om att kunna behålla den personal vi har, och våra ST-läkare som är här och utbildar sig. Det gör vi exempelvis genom att se över arbetsmiljön på vårdcentralerna, säger Mats-Ola Rödén.
Åke Åkesson anser också att listningstak är ett måste. Men han tror att det faktiskt kan locka personal att införa det – om vi är snabba.
– De regioner som är först att erbjuda 1 000 patienter per läkare kommer att locka kompetens. Doktorer måste få känna att de har en rimlig arbetsbörda, och hittills har man inte presenterat ett koncept för just det. Nu tror jag att det börjar lossna.