År 1996 var kvadratmeterpriset för en bostadsrätt på Gotland 2 407 kronor, tjugo år senare var samma pris 28 575 kronor, enligt siffror från Mäklarstatistik. Årets toppnotering var i mars, då priset per kvadratmeter nådde 35 157 kronor.
– Jag är inte förvånad över de siffrorna, säger Harun Mustafa, mäklare på Fastighetsbyrån på Gotland.
LÄS MER: Höstens största fastighetsaffärer - köpare, säljare och priser
I oktober sjönk priset till 31 944 kronor per kvadratmeter. Det senaste året har det varit en prisutveckling på plus 13,1 procent, men de senaste tre månaderna har priserna stagnerat och utvecklingen är nu minus 0,1 procent. Att priserna har stannat av, men inte sjunkit, är också den bilden som Harun Mustafa har.
– Ett tydligt exempel från året är att jag hade en kund vars lägenhet värderades till 1 miljon kronor i januari. Kort därefter sålde grannen för 1,1 miljon. I maj sålde ytterligare tre personer i området sina bostäder och då gick de för 1,8 miljoner. När min kund slutligen skulle sälja i september la vi ut den för 1,8 miljoner, och personen blev sedan besviken att det inte blev någon budgivning utan att vi sålde för utgångspriset, berättar han och fortsätter:
– Det är det som har hänt nu, säljarna förväntar sig mer men priserna har stagnerat.
Jämfört med riket ligger bostadspriserna på Gotland något lägre. I oktober var snittet i riket 39 653 kronor per kvadratmeter. Löneutvecklingen har visserligen ökat de senaste 20 åren, men nu ökar hushållens skuldsättningar snabbare än inkomsterna.
– Det har varit en snabb, dyr utveckling och till slut hänger inte inkomsterna med, säger Harun Mustafa.
Men om trenden är på väg att vända och priserna sjunka, vågar han inte sia om. Han själv har inte märkt någon minskad efterfrågan på ön.
– Jag säljer mycket nyproduktion, och det går bra. Även villor är eftertraktade.
Hushållens höga och stigande skuldsättning utgör den största risken för svensk ekonomi, uppger Riksbanken. I juni 2016 införde Finansinspektionen ett amorteringskrav på bolån, för att minska hushållens skuldsättningar.
– Våren innan märktes det att alla skulle sälja och köpa bostäder, men efter har det inte gett någon tydlig effekt. Det har varit fortsatt full fart, berättar Harun Mustafa.
Förra veckan beslutade regeringen att ge Finansinspektionen tillstånd att skärpa amorteringskravet. Skärpningen innebär att den som lånar mer än 4,5 gånger årsinkomsten tvingas amortera ytterligare en procentenhet vid de olika belåningsnivåerna.
– Det är sunt att få ner lånenivåerna, men en negativ effekt kan bli att folk vill hinna köpa och sälja innan vilket då leder till att priserna blir höga, säger Harun Mustafa.