Ett relativt litet nybyggnadsprojekt, men i ett mycket stort sammanhang. Så kan man beskriva den första beställning, eller avropsanmälan, som Gotlandshem nu gjort till Sveriges kommuner och landstings gemensamma inköpscentral.
– Vi tittar på möjligheterna att förtäta bostadsområdet i kvarteret Höken, förklarar Elisabeth Kalkhäll, vd för Gotlandshem.
– Det kan handla om 12 till 15 lägenheter, med hänsyn taget till gällande planbestämmelser.
Bostadsföretagen i landet brottas med ett stort gemensamt problem: de höga produktionskostnaderna för att bygga nytt. Storskaliga upphandlingar är ett sätt att försöka pressa priserna. Först kom ett ramavtal som Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, Sabo, slöt om så kallade Kombohus. De är lämpade för kompletterande punkthus på tomter som inte är utsatta för buller. Sen kom ett stort ramavtal som Sveriges kommuner och landstings inköpscentral AB, SKI, slutit med namnet ”Bostadshus 2016-Nya hus”.
Syftet är enligt SKL att göra det lättare för kommuner och kommunala bostadsföretag att snabbt ta fram bra och funktionella bostäder – till rimliga kostnader. Det är resultatet av den upphandlingen som Gotlandshem nu vill utnyttja.
Ramavtal har tecknats i två omgångar. För lägre hus, på två till fyra våningar är det fyra företag som fått ramavtal; Hjältevadshus, Boklok, NCC/Derome och Villa vida. För hus med fyra till sex våningar är det Lindbäcks Bygg och Ncc som är leverantörer.
Ramavtalen innebär att det är de här nämnda företagen – och inga andra – som blir aktuella när ett bostadsprojekt inom den stora gemensamma upphandlingen ska genomföras. De vann upphandlingen genom att bäst svara mot anbudets krav på pris, arkitektonisk utformning och flexibilitet i byggsystemet.
Kommunerna och Sabo-företagen kan beställa typhusen direkt. Då ska man fråga företagen i en fastställd rangordning. Men om typhusen behöver modifieras, som är fallet när det gäller en förtätning av kvartetet Höken, så får alla fyra leverantörerna av lägre hus tävla om uppdraget på lika villkor i en förnyad konkurrensutsättning.
Hur mycket billigare blir det då?
Enbart på att husen är färdigprojekterade sänks kostnaderna med 5-10 procent. Produktionskostnader på ner till 16 000 kronor per kvadratmeter nämns i SKL:s informationsmaterial. Typhusen är därtill anpassade till reglerna för statligt investeringsstöd. Sabos Kombohus har pressat kostnaderna med 25 procent.
– Så stor effekt kan vi inte räkna med här på Gotland. Helt enkelt för att vi redan har en lägre prisnivå i de upphandlingar vi gjort lokalt, säger Elisabeth Kalkhäll.
Hon nämner som exempel snitthyror på 1 430 kronor per kvadratmeter och år i Gotlandshems nyproducerade lägenheter, att jämföra med 1 800-1 900 i många andra nya hyreshus.
Men bolaget tycker det är intressant att pröva nya vägar för att hålla nere kostnaderna – och därför har man utnyttjat sin möjlighet att göra en beställning, anmäla avrop, hos SKI.
Sveriges kommuner och landsting hoppas att ramavtalen ska leda till 10 000 nya lägenheter i landet inom fyra år. Om det ska bli verklighet beror dels på kommunerna och de kommunala bostadsbolagens intresse, dels på i vilken takt byggbolagen som vann upphandlingen hinner med.
På Gotland är inte fler områden än kvarteret Höken aktuella just nu:
– Helt enkelt för att vi saknar byggbar mark, säger Elisabeth Kalkhäll.