ANGA: Vid vägs ände i Anga

När man svänger av från länsväg 146 vid Anga kyrka mot Bendes känns det som att man lämnar allfarvägarna. Fast man har ännu asfalt under däcken.När man kört förbi Bendes mot det fiskeläget Baju närmar man sig verkligen vägs ände.

Högt i tak och stora ljusinsläpp i det nästan kyrkoliknande vardagsrummet.

Högt i tak och stora ljusinsläpp i det nästan kyrkoliknande vardagsrummet.

Foto: Staffan Fritz

Bostads- & stadsplaneringsfrågor2010-06-23 04:00
Då ska man göra ännu ett avtag, ner på en grusväg.

Efter några hundra meter på den lämnar skogen plats för öppna fält på ömse sidor om vägen. Och där ligger faktiskt ett par nybyggda hus.
I det sista av dem bor Pierre Yttergren och Anna Påhlsson med dottern Tyra Yttergren, femton månader. Varannan vecka har de sällskap av Pierre Yttergrens tioårige son Johan Yttergren.
Anna Påhlsson jobbar på förskola i Kräklingbo (när hon inte är föräldraledig, vilket hon är just nu). Pierre Yttergren jobbar på rörfirma i Visby.
Inte direkt bekvämt pendlingsavstånd, kan man tycka, utan en 90-väg i sikte.
Så varför bygger man sig ett hem i skogen i Anga?

- Det är inte så farligt, det där med pendlingen. Och här är väldigt skönt när man är hemma, tycker Pierre Yttergren.
- Jag har bara gått omkring här och njutit av barnledigheten, säger Anna Påhlsson.
Till saken hör också att pendlingsavståndet inte var så stort när husbygget påbörjades; på den tiden drev Pierre Yttergren Icaaffären i Dalhem.
Och så bidrar förstås att de har en egen badstrand bara ett par hundra meter ner genom skogen, strax söder om Baju fiskeläge.

Det var för sju år sedan som bygget påbörjades och i december 2003 restes stommen. Då hade Anna Påhlsson och Pierre Yttergren precis träffats.
- Pierre bodde i en byggbod, men han ville impa på mig och hyrde en stuga lite längre ned mot havet. Där bodde vi i ett år och fyra månader, till sommaren 2005, berättar Anna Påhlsson.
Då kunde de flytta in i det nya huset - men inte i hela.
- Först bodde vi på nedervåningen i två år, säger Anna Påhlsson.
Pierre Yttergrens tanke från början var att bygga ett hus i lokal stil.
- Jag hade bestämt att det skulle vara ett gotlandshus, med brutet tak och två flyglar. Men så såg jag ett hus på en utställning i Stockholm och kände med en gång att det var det jag ville ha, berättar han.

Så kom det sig att huset byggdes i prefabricerade block, med öppen planlösning, stora fönsterytor och öppet till nock i vardagsrummet med en innerbalkong på övervåningen.
En öppen planlösning innebär dock inte bara inte bara en massa ljus utan också en massa ljud, särskilt när man har små barn

- Hade jag fått välja i dag så hade jag velat ha ett rum där man kunde gå undan och inte höras, säger Anna Påhlsson.
Själva grundläggningen är lite ovanlig.
- Huset är byggt på plintar och när det var rest göt vi golvet inifrån, berättar Pierre Yttergren.
Som gammal rörmokare har han gjort det mesta av jobbet själv, med hjälp av sin far - som fick ta över som hyresgäst i byggboden.
Huset är i ett och ett halvt plan, på 123 plus 70 kvadratmeter, med terrass runt mer än halva huset på tre sidor.
Hjärtat i värmesystemet är en ackumulatortank som värms av solfångare på taket och en vattenmantlad spis av Aga-typ i köksdelen av det stora rummet på nedervåningen. Tanken värmer också ett hemmagjutet utomhusbadkar som tronar på en plint på baksidan av huset.
Men ännu återstår en del arbete med huset, som bland annat ska bli ännu ljusare.

- Vi ska sätta i takfönster i några av rummen på övervåningen, och så ska det bli en balkong utanför sovrummet, och så ska vi göra en stensättning utanför entrén. Och en carport.
- Jag kan inte sitta still. Så jag blir lätt lite rastlös här ute! erkänner Pierre Yttergren.
Anga, före detta församling, 110 invånare (2009). Sedan 2007 ingår Anga i Östergarns församling.
I Anga finns cirka 775 fornlämningar, varav
cirka 350 inom gravfältet Trullhalsar. I övrigt finns bronsåldersrösen samt husgrunder, stensträngar och gravar från järnåldern.
Den romanska stenkyrkan med torn över långhusets västra hälft är troligen byggd under 1200-talets förra del. Interiören har en medeltida prägel. Till detta bidrar främst kalkmålningarna (de yngre från Passionsmästarens produktion vid 1400-talets mitt). Ett altarskåp från 1300-talets senare del är bevarat.
Namnet (på 1300-talet skrivet Angum) är av dunkelt ursprung.
Källor: NE, SCB
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!