Många skulle ha varit nedbrutna ekonomiskt och arbetsmässigt av att äga och sköta två så stora gårdar men Magnus Rietz, som tillsammans med sin hustru Bi Kreimer äger de båda syskongårdarna, älskar ansvaret.
– Har man ett sådant här ställe så tar det all tid, det mesta av vad du äger, den enda fördelen är att du får bo här under tiden. Det är något som finns där längre än en själv, säger Magnus Rietz.
Vi står ute på gårdsplanen och blickar ut över de färgstarka gårdarna i rosa och ockragult. De båda hundarna Chutney och Chelly, av rasen flatcoated retriever, hoppar glatt omkring oss som svarta studsbollar. Katten Exson däremot har lagt sig högt upp på flygeltrappan och blickar majestätiskt ner på oss. Det är alldeles lugnt och stilla som vid världens ände och början.
– Man får en relation till byggnaderna men det tar sin tid. Rent fysiskt får man ett personligt förhållande till byggnaderna, säger Magnus Rietz och visar rent handgripligt på en av de många vältjärade dörrarna.
– Det är jädrigt mycket tjärande kan jag tala om, säger han med glimten i ögat.
Tvillingar
Det är snart tio år sedan som Magnus Rietz och Bi Kreimer köpte Sigsarve i Hangvar och det är parets tredje hus på Gotland sedan 1995.
De bor halva tiden på Gotland och halva tiden i Nynäshamn och kan där i princip ”rull med cykeln ombord på färjan till Gotland”.
De har tidigare haft ett hus i Hablingbo och ägde under många år Grymlings i Eksta. Ett par decennier bebodde de ett grosshandlarhus i Nacka men det blev med tiden lite väl betungande i skötsel.
För några år sedan blev grannfastigheten till Sigsarve till salu och eftersom de båda gårdarna ligger väldigt tätt intill varandra så det fanns nästan inget val. Eftersom de nu äger två stora hus är planerna att den ena byggnaden ska användas som en mötesplats för tidskriften Baltic Sea Geographic Magazine, som utkommer med sitt första nummer i år. Tidskriften har grundats av Magnus Rietz som arbetar som marinfotograf och författare samt med kulturbevarande insatser inom det marina området.
De båda gårdarna med all tillhörande byggnader är mycket välskötta och propra men på frågan om han är en pedant skakar han på huvudet.
– Nej, men jag är noggrann och nyckeln är att ha goda medhjälpare, man ska kunna arbeta som ett team och trivas ihop. Många av dem har jag jobbat med i 25 år. Det värsta är när någon går i pension, säger han och skrattar.
Känna glädje
Han betonar flera gånger under intervjun vikten av att se nöjet som nyckeln till det hela, att man ska känna glädje över att sköta sin fastighet. Dessutom anser Magnus Rietz att byggnadsvård och naturvård är något som går hand i hand, det ena klarar sig inte utan det andra om det ska bli bra.
– Vi måste hålla på och pilla och laga hela tiden men jag styr allt själv även om jag tar hjälp. Bland annat av två medarbetare från Litauen som är briljanta med allt som rör sten och trä.
Dekormålning
Dessutom lovordar Magnus Rietz kulturmålaren Roland Liljeblad som medverkat vid färgsättning och dekormålat mycket i husen. Återigen är det viktigt med det estetiska.
– Om det bara handlar om det byggnadstekniska så blir det lätt bara en upprepning, jag vill hellre sätta en smakfull och beboelig prägling i husen, inte ängsligt upprätthålla ett iskallt, gammeldags gårdsmuseum.
I dag är de båda husen vid Sigsarve byggnadsminnesmärkta och länsstyrelsen på Gotland har varit med och renoverat det exteriöra tillsammans med de tidigare ägarna.
Husen har sitt ursprung någon gång på 1600-1700-talet, man vet inte exakt, bosättningar lär ha funnits där troligen ännu längre eftersom det finns kämpegravar som visar på en tidig bebyggelse. Den ena ladugården har en sten ovan för en av portarna där det står ”År 1873 ärdettahusetbykt”. I gården ingår 185 hektar mark ”underbar hällmarksskog, åt ena hållet är det två kilometer med bara skog” som Magnus Rietz beskriver det.
En stor del av Sigsarve strand hör till gården, där länsstyrelsen har varit med och restaurerat gårdens båthus mot att det fick byggnadsminnesmärkas. Resten har och gör paret med uteslutande egna medel.
Privilegium
– Har man sådana här fastigheter så har man tagit på sig ett ansvar. Man ska inte se det som ett nödvändigt ont utan som ett privilegium man förunnats, säger Magnus Rietz bestämt.
Härnäst på tur står växthus och kalkstensmurar, en ny avloppslösning för det rosa huset och att bygga ett eget litet snickeri på gården. Dessutom ska smedjan få ett nytt tak.
Hemligheten med att äga och sköta flera och stora fastigheter är, enligt Magnus Rietz att hela tiden hålla dem i skick. Då blir det inte stressande. Han menar att det annars blir till en belastning men säger även att allt inte nödvändigtvis rämnar om man för en kort tid vänder ryggen till.
– Man känner att om man vårdar ett hus och förhöjer det så blir huset lyckligt och man får dessutom en lycklig familj. Utan sådana känslor för ditt hus orkar du till slut inte hålla på.