Texten är från bilagan Bo Bra
Bilder i större format:
–Vi har bott här i elva år och det har varit elva år av slit, säger Henrik Radhe men säger det med stor entusiasm och mycket glädje.
Henrik bor i den gamla villan tillsammans med hustrun Carina Eklund och döttrarna Olivia och Amelie. Åren har gått och sakta men säkert har 1970-talsrenoveringar tagits bort och bytts ut till mer tidstypiska material och till en gammeldags stil. Fast, det är ju trots allt 2000-tal, så nyligen utökades kvadratmetrarna med ett splitternytt tillbygge.
–Huvudorsaken till att vi byggde vårt orangeri var att våra växter skulle ha någonstans att övervintra. Men det har blivit så mycket mer och man måste ju våga ha drömmar och ha roligt! säger Henrik och ler stort.
Han slår ut med armarna i det ljusa verandarummet och berättar att det blivit inte bara blivit ett härligt umgängesrum utan även en perfekt klimatzon, som var ursprungstanken, med sina 13-15 grader. Vill man inte frysa på vintern kan man dock brassa på golvvärmen även om växterna då kan svara med en liten protest och tappa några blad.
–Vi firade både jul och nyår här i vintras! Dessutom äter vi frukost härute på helgerna och kvällsmat på vardagarna. Det är något visst med ljuset, säger Carina Eklund och kisar i det ljusa rummet.
Det syns att familjen Eklund-Radhe är en familj som älskar Italien så det är inte konstigt att de byggt sitt eget orangeri eller "giardino d'inverno ".
Till Italien har de rest många gånger och det är därifrån flera av plantorna i orangeriet har sitt ursprung. Känslan är verkligen att befinna sig någonstans runt Medelhavet. Här finns bland annat citron- och apelsinträd, agave, aloe vera, lime- och bananplantor, olivträd och kaktusar. Som pricken över i:et sitter familjens papegoja Max, som är som en busig lillebror, på en av stolsryggarna. Max är en grå jako och kommer visserligen ursprungligen från Afrika men han är onekligen ett exotiskt inslag och bidrar till känslan av att befinna sig i en liten grön djungel.
–Italien är ett så inspirerande land, det känns som om de tänkt på allt. Till och med soptunnorna! säger Carina och man anar en längtan att snart resa dit igen.
Det där med tänkt på allt tycks inte bara gälla i Italien för även familjen Eklund-Radhe har tänkt till. Utbyggnaden, som är ritad av Henriks farbror Göran Radhe som är arkitekt, är allt annat än något hastverk.
–Vi hade jättemycket diskussioner med min farbror, bland annat om proportionerna med fönsterhöjden, säger Henrik.
Det hela slutade med att de är placerade på 40 centimeters höjd vilket gör att man från sittande höjd kan blicka ut och ned i den lummiga trädgården. Ute blir inne vilket förstärks av alla växter, ljuset och de antikbehandlade kalkstensplattorna med det rustika måttet av 60 gånger 60 centimeter som ger en mer industriell känsla.
Utbyggnaden, som stod klar för knappt ett år sedan, har visat sig vara mer än bara "en vinterförvaring för medelhavsväxter" och ett extrarum för middagar. Rummet följer almanackans alla dagar och man kan väl säga att året börjar på våren då det är en utmärkt barnkammare där man kan driva upp exempelvis broccoliplantor. Sedan följer sommaren då orangeriet kan uppnå heta temperaturer runt 60 grader och värmer gott regninga sommardagar. Senare, under hösten, är det dags att låta valnötter och svamp torka på golvet med hjälp av golvvärmen, äppelringar kan luftas i fönstrena och säsongens sista inplockade tomater når full mognad i ljuset.
Vi pratar naturligtvis om pomodorotomater. Italienska förstås.