Jämfört med resten av landet har Gotland en mycket stor andel enskilda avlopp, totalt cirka 14 000. Det är känt sedan länge att många av dessa är bristfälliga och en del saknar helt tillstånd för sina avlopp.
Maria Breineder är miljöskyddsinspektör och projektledare för Region Gotlands projekt Klart vatten. Det vanliga förfarandet är att man går ut i fält och inspekterar och sedan förelägger de fastighetsägare med avlopp som inte håller måttet. Nu finns redan ganska mycket information om vilka fastigheter som saknar eller har för gamla tillstånd och istället för att inspektera först görs utskick till dessa.
- Vi tycker att det känns mer positivt att låta fastighetsägarna själva komma in med ansökningar om nya tillstånd, därför arbetar vi med information och att motivera istället för alternativet att förelägga och förbjuda, säger hon.
Tvåhundra
Krav på efterföljande rening för avloppsanläggningar har funnits sedan 1969 och 1999 kom miljöbalken och reglerna skärptes ytterligare. Trots detta finns det alltså många fastigheter som saknar tillstånd för avlopp eller har anläggningar som inte uppfyller dagens krav. Fastigheter utan indraget vatten är undantagna.
I området Hall-Hangvar, som fick de första utskicken i mars 2010, berörs cirka 200 fastighetsägare. Där pågår nu arbeten för fullt för att alla ska bli godkända till mars 2012. Minst hälften av avloppen behöver åtgärdas.
- Av de fastighetsägare som behöver göra om sina avlopp i Hall-Hangvar så har vi haft personlig kontakt med nästan alla och bortåt två tredjedelar av dem har frivilligt kommit in med en ny avloppsansökan. Det är så här vi tänker jobba oss igenom hela Gotland, säger Maria Breineder.
Det kommer hela tiden in nya ansökningar, även från socknar som inte är aktuella just nu vilket Maria Breineder tycker är bra. Man behöver inte vänta tills utskicket dimper ner i brevlådan.
Totalt har utskick hittills gått ut till cirka 1 360 fastighetsägare. Förutom Hall-Hangvar även till områdena Hejnum-Bäl-Boge, Endre-Barlingbo-Ekeby och Alva-Eke-Rone, varifrån ansökningarna strömmar in. Till Vänge-Guldrupe-Buttle-Ala har utskicken nyligen gått ut. Målet är att hela Gotland ska vara inventerat till 2020.
Anledningen till man inte betar av socknarna från exempelvis norr till söder utan sprider ut områdena över ön, är dels att man vill prioritera de mest känsliga grundvattenområdena, dels för att de entreprenörer som kan åtgärda avloppen ska hinna med.
- Det finns massvis med entreprenörer som jobbar för glatta livet och de har ju inte bara avlopp att hinna med. Vi kan nästan garantera att det kommer att finnas jobb i den branschen ett bra tag framöver.
Tillstånd i efterhand
En vanlig brist bland öns avlopp är att det saknas rening efter slamavskiljaren, i form av exempelvis en infiltration eller markbädd. Har en fastighetsägare ett äldre avlopp som visar sig sakna tillstånd finns det under Klart vatten-projektet möjlighet att ansöka om tillstånd i efterhand, utan att riskera straffavgift. Förutsättningen för att få tillstånd är dock att anläggningen uppfyller kraven. Har avloppet anlagts på senare tid är myndigheten dock skyldig att döma ut en miljösanktionsavgift enligt miljöbalken.
Miljömedvetenhet
Maria Breineder är mycket nöjd med att så många hör av sig frivilligt och vill dra sitt strå till stacken för att säkra grundvattenkvaliteten. Hon tror att det hade varit svårt att genomföra den här kampanjen för tio år sedan, men i dag är de flesta väl medvetna om att Gotland har en känslig natur och att vi måste vara rädda om vårt vatten.
- Vi behöver inte lägga så mycket krut på att förklara varför man måste ha ett godkänt avlopp, folk ställer upp och bidrar med det de kan, säger hon.
Samtidigt är hon medveten om att man kanske inte alltid kommer att få alla med sig och i de fallen får myndigheten ta till tillsynsverktyg som förelägganden och förbud. Hittills har det inte varit nödvändigt.