-Det är så otroligt tyst och lugnt här. När det är stjärnklart lyser verkligen stjärnorna. Jag har aldrig sett himlen så förut, säger Per Widerström som är arkeolog och har jobbat på Gotland till och från sedan 1996.
-Jag kände att jag ville flytta från Stockholm, så långt bort som möjligt, säger Helena Zettersten Widerström och skrattar.
-Inget ont om Stockholm men vi ville ut på landet, inte bara en bit utanför stan. Eftersom Per redan hade etablerat sig här kändes Gotland naturligt.
Själv är hon lärare och fick snabbt jobb på ön. Det lilla huset i Etelhem dök upp precis i rätt tid och i juni 2006 flyttade de in.
Djur och människor
På gården bor, utöver Helena och Per, två hästar och några katter. När paret flyttade till Gotland hade de med sig hunden Freja.
-Eftersom hon var så gammal och hörde dåligt ville vi inte bo för nära en väg, säger Per Widerström.
Freja dog ganska nyligen men paret vet att de även i framtiden kommer att ha hund.
-Hon var en riktig gammal tant så vi inredde för henne i Östermalmsstil, säger Helena Zettersten Widerström och visar Frejas krypin med kristallkrona under trappan.
Stannar kvar på landet
Paret upplever livet på den gotländska landsbygden som mer socialt än i Stockholm. Lite konstigt kan tyckas men Per Widerström förklarar:
-När varmvattenberedaren pajade dagen före julafton ringde vi till en granne och frågade om hjälp. "Sätt på kaffet så kommer jag över och kollar på det", sa han. Och så fixade han det och så fikade vi och så var det inget mer med det. Så går det inte till i Stockholm.
Helena Zettersten Widerström berättar att i Stockholm måste man vara mer aktiv för att vara social.
-Där är alla ganska upptagna med sitt så det blir inte lika många spontana möten som det blir här. Jag hade en större vänkrets där och var mer social på det sättet, men här är man mer social med dem man har omkring sig, som grannarna.
Paret har inga planer på att återvända till storstaden.
-Atmosfären i huset gjorde att vi kände oss hemma här på en gång på något sätt. Här vill man stanna kvar.